Uppdraget är topphemligt när Leonard Johnsson i februari 1918 styr motorbåten över det isiga havet mot Svartklubbens fyr. Ombord har han representanter för den åländska motståndsrörelsen på väg till mötet med svenska regeringen för att be om hjälp mot Ryssland. – Han gjorde tydligen intryck under besöket för han fick smeknamnet diplomaten, berättar Conny Andersson. Expeditionen slutade som bekant med framgång. Sverige skickade en hjälpkår.Början till Viking Line Flera år senare, 1959, var det hemma i Leonard Johnssons vardagsrum i Cityhuset i Mariehamn som planerna på starta ett bilfärjelinje – det som skulle bli Viking Line – fick fart.– Han bodde granne med Matts Dreijer och de brukade diskutera möjligheterna att starta ett bilfärjerederi. På Matts förslag bjöd Leonard en kväll över Gunnar Eklund, även han Eckeröbördig, och senare samma kväll ringde de även Algot Johansson som anslöt sig. Det slutade med att man lade ett bud på ss Viking, berättar Conny Andersson. DoldisLeonard Johnsson har varit lite av en doldis i Ålands sjöfartshistoria, men det tänker Conny Andersson ändra på med sin nya 280-sidiga bok: ”Leonards koffert - om åländske skeppsredaren Leonard Johnsson”. Titeln är inspirerad av den koffert med brev och andra handlingar som Leonard Johnssons släktingar hittade på sin vind, och som inte hade öppnats sedan 1962 då Leonard Johnsson dog. Ett rikt källmaterial som blev helt avgörande för att boken kunde skivas.– När jag började forska om Leonard år 2014 upptäckte jag snabbt att det var ont om information. Men när jag hittade hans ansökan till Navigationsskolan med uppgifter om vilka fartyg han seglat på fick jag lite mer att jobba med. Allt som allt har jag intervjuat ett femtiotal informanter för denna bok, berättar Conny Andersson.Fattig uppväxtLeonard Johnsson föddes 1889 i Storby i Eckerö. Han växte upp under fattiga förhållanden. Redan under studietiden arbetar han ombord på Albanus som seglar i Östersjön. 1908 mönstrar han på tremastbarken Promt och åkte på långfart jorden runt. 1911 börjar han på Ålands navigationsskola och 1915 är han färdig sjökapten och har då kompletterat med ångbåtsbefälhavarexamen.1918 mönstrar han på i finska flottan där han blir kvar under ett år. Han befordras till kommendant på minsveparen Atir.– Men 1919 lämnar han flottan och återvänder till den civila sjöfarten. Han blir kapten på skonerten Prinsessan fram till 1925. Sedan går han över till ångfartygen vilket också huvuddelen av boken handlar om.1928 till 1935 är han befälhavare på ss Hogland. Om upplevelserna ombord på henne handlar bokens längsta kapitel, på 70 sidor. Efter Hogland fick Leonard befälet på ss Hammarland åren 1937-1942.Livet ombord – Det finns mycket skrivet om livet ombord på segelfartygen men saknas i hög grad skildringar av hur det var ombord på ångfartygen under 1930-40-talet, säger Conny Andersson.Han berättar om läckande plåtar som tvingade Hammarland att uppsöka varv efter varje resa. Om blöta sockerlaster som flöt ut i kladdiga sockerströmmar. Om hur sonen Björns hund Sam råkar följa med ut i världen som skeppshund, utan att Björn tillfrågats.– Björn skickade brev med noggranna instruktioner om hur hunden skulle tas om hand. Han fick absolut inte säljas och måste komma hem igen.Här finns anekdoter om en inkompetent telegrafist som knappt kan morse och som hamnar i finkan i Rio. Här finns berättelser om malarian i Asien.– Efter 1940 är det åter ont om källmaterial. Men vi vet att Leonard 1956 följde med Edgar Erikson till Norge för att besikta en båt. Åren efter reste han till USA för att få loss en beslagtagen båt, säger Conny Andersson. Blir redare1948 byter Leonard bana och börjar arbeta för rederiet Ledsund, vars vd han blir 1954. Efter 1955 stannar han i land.1961 är Leonard med och tar initiativ till Kaphornklubben. Han är nu en relativt förmögen man. När han dör 1962 testamenterar han pengar till Stiftelsen Ålands vänner som grundplåt till studiestipendier för åländska ungdomar. – Han mindes nog sin fattiga uppväxt och ville hjälpa andra nu när han kunde. Jag är imponerad över hur mycket han var involverad i. Men han tycks han föredragit att verka i det tysta, säger Conny Andersson som kompletterat framställningen med ett generöst bildmaterial. Boken avslutas med ett 12-sidigt namnregister.”Leonards koffert” kommer ut den 23 juli då det hålls en offentlig släppfest Ålands sjöfartsmuseum.
Petter Lobråten