När Bo Söderlund i början av året fick frågan om att ställa ut sin konst i Lemlands bibliotek hade han precis blivit utbränd.

– Jag ville ändå tacka ja då jag tänkte att jag kunde blanda gamla och nya alster på utställningen. Då behövde jag inte göra allting nytt.

Flera av verken är ytterst detaljerade teckningar ritade med svart tusch. De kan ta upp mot 20 timmar att göra då precisionen är viktig för att få till varje liten detalj. En av teckningarna föreställer en anka och en råtta som rider på en snigel på Lilla holmen.

– Jag vill ofta ha något som sticker ut. Det finns en dysterhet i bilden men jag tänker mig att de är på ett trevligt äventyr tillsammans ändå.

En annan tuschteckning beskriver han som ”invecklat narrativ”. Det är ett slags människohuvud med en lång slingrig tunga.

– Den är inspirerad av en bok som handlar om hur man ser sig själv i sin egen kommunikation. Det blev väldigt invecklat men jag fick en bild i huvudet och började rita.

På utställningen hittas mest tuschteckningar men även målningar i både akryl och akvarell. En av målningarna i akryl gjorde Bo Söderlund när han precis hade gått in i väggen. Efter att ha gjort flera handritade animationer under vintern var till sist vänsterhanden dubbelt så stor som den högra. Detta resulterade i att Bo Söderlund, som är vänsterhänt, målade det mesta med sin högra hand.

– Mitt i processen bröt kriget i Ukraina ut så då var det det enda som gick att se. Jag kallar den för ”Spår”.

Mitt emot står en annan abstrakt akryltavla som tidigare hängt på Skarpans.

– Någon beskrev den här som ”telefonklotter”, alltså som när man sitter och pratar i telefon och klottrar lite samtidigt.

När Bo Söderlund började skapa dessa abstrakta tavlor hade han ingen bild av hur det skulle bli. Han bara lät händerna gå över duken tills han började se saker i kaoset. Då ringade han in det och fortsatte därifrån med att bilda figurer och ibland landskap.

– I stället för att känna mig besegrad av min handfallenhet lät jag händerna komma först och huvudet sen. Det var ganska skönt att jobba på det sättet.

”Spöktåg i vardagsrum”

En av de två större tavlorna återger ett surrealistiskt vardagsrum med starka färger. Det går att urskilja ett par röda gardiner och någon form av matta.

– Det här var lite av en kaosgrej. Jag bara fyllde duken med färg och tyckte att det påminde lite om räls på golvet så den fick heta ”Spöktåg passerar genom vardagsrum”.

Tavlan bredvid är mer realistisk. I förgrunden står en bil på en strand i Möckelö och borta vid strandkanten sitter någon på en stol och tittar ut över vattnet.

– För mig ser det ut som döden som sitter på en stol. Namnet blev därför något i stil med ”Glödande död vaktar över tidvattnet”.

Har du någon favorit här på utställningen?

– Det är nog den med snigeln. Jag blev mycket nöjd med den och jag kom tillbaka till mitt gamla sätt att rita på, motivet kom först. Den har varit hemma i lägenheten så länge så det är bra att den får se dagens ljus. Den har inget namn ännu men det kommer snart.

Utställningen går att se hela sommaren och vernissagen hålls i kväll klockan 18-20.