I tre år har Christoffer Relander arbetat med utställningen Alternature. Det var då han fick erbjudandet från Ålands konstmuseum och började fundera över ett tvärdisciplinärt projekt.

Nu öppnar en utställning som bygger på tre helt olika men samverkande delar.

På väggarna hänger Christoffer Relanders suggestiva dubbelbilder, där två samverkande motiv lagts ovanpå varandra. Han har utvecklat en egen fotometod där han utför dubbelexponeringen direkt i kameran. Här finns bilder från hans projekt ”Symbios” där han låter ansikten smälta samman med naturvyer. I serien ”Konserverat” placerar han motiv i burkar, och i serien med vardagsscener syns familjemedlemmar dubbelexponerade i landskapet.

– Vi människor lever i symbios med naturen. Det inspirerar mina surrealistiska bilder. Den röda tråden är mitt intresse för naturens betydelse under barndomen. Här hör allt ihop, säger han.

Levande ekosystem

Fotografierna har sällskap av ekolog Simone Santos ”biosfärer”, små bitar levande natur med jord, mossor, örter och stenar placerade i förslutna glasburkar.

– Jag besökte Christoffers ateljé och blev inspirerad av hans burkbilder. Målet har varit att skapa levande ekosystem i slutna behållare. Växterna har allt de behöver, de producerar syre, de har ett vattenkretslopp, säger hon.

Nästan alla örter kommer från Åland.

– Jag vill ge en liten nordisk naturupplevelse som skapar samma lugn och ro som en skogspromenad ger.

Som ackompanjemang till foton och biosfärer klingar nyskriven musik ur högtalarna. Det är utställningens tredje ingrediens: urskogens egen musik, fångad och producerad av musikproducenten Mathias Boman som sjungen av operasångaren Jenny Carlstedt.

– Jag och Jenny gick ut i urskogen och lyssnade efter dess ljud. Vi upptäckte att det är väldigt tyst i stillheten, berättar Mathias Boman.

Urskogens egen musik

Jenny Carlstedt improviserade fritt med rösten medan Mathias Boman spelade in med en mikrofon som även fångade in naturljuden. De beslutade sig för att gräva djupare och även tolka urskogens komplexa ekosystem musikaliskt. Till sin hjälp använde de en så kallad Plant Wave som mäter den elektriska spänningen i växer.

– Dessa frekvenser omvandlade vi till ljudvågor och med hjälp av en dator skapade vi sedan ljudfiler av dem som vi konverterade till noter. Resultaten blev notblad med musik skriven av urskogen själv.

Är det skillnad på hur en blåbärsbuske låter i jämförelse med en tall?

– Oh ja! Det är en enorm skillnad. Unga örter har en snabb frisk energi medan en gammal tall är långsam och vis.

Myrstackars knaster

De använde även kontaktmikrofoner som fångar upp akustiska vibrationer, som exempelvis det knastrande myllret inuti en myrstack eller vattnets porlande innanför barken på ett träd.

Slutligen gjorde de ett urval av skogens egna melodier som Jenny Carlstedt sjöng in i Mathias Bomans studio i London. Resultatet är en loop med ambientliknande musik i fyra sektioner, indelad efter årstiderna.

Utställningens helhetsupplevelse är ett stycke rofylld natur mitt i Ålands konstmuseum.

Alternature öppnar med vernissage i kväll klockan 17. Den visas sedan till den 31 mars.