Helsingfors
Dramatiserar forskningsrönen
Amos Rexs
Ryoji Ikeda
Visas: till den 25 februari
Den japanska kompositören och konstnären Ryoji Ikedas (1966) skapar verk som kombinerar ljudlandskap med enorma videoprojektioner i omslutande helhetsupplevelser. Ikeda inspireras av vetenskapliga forskningsprojekt. Genom att tillföra ljus och bilder dramatiserar och undersöker han vetenskapens sätt att kategorisera information. Några av verken på Amos Rex baseras på data som samlats in av NASA, projektet för att kartlägga den mänskliga arvsmassan och från partikelfysikcentret CERN.
Foton av verkligheten inuti verkligheten
Konsthallen
Marja Pirilä: För ljusets skull
Visas: Den 20 januari till den 17 mars.
Dynamisk dimension – Nubben 100 år
Visas: Den 27 mars till den 19 maj.
Fotokonstnären Marja Pirilä beskrivs som en ”camera obscura-fotograferingens banbrytare”, från 1980-talet till i dag. Hon förvandlar rum eller hela byggnader till en camera obscura, ett mörkt rum, där hon fotograferar parallellt med två instrument från olika epoker: en modern kamera inuti en camera obscura. Ljuset som strålar in i det mörka rummet reflekterar yttervärlden som i kombination med det inre rummet skapar en tredje verklighet på bilderna.
Den 27 mars avlöses Marja Pirilä-utställningen av en utställning om Lars-Gunnar ”Nubben” Nordström (1924–2014), den abstrakta konstens pionjär i Finland. Hans konstnärliga livsgärning lyfts fram i en bred presentation.
Öser ur olika kulturers källor
Helsingfors konstmuseum HAM
Haegue Yang
Visas: Till den 7 april.
Den koreanska konstnären Haegue Yang är känd för sin minutiösa och på samma gång fria teknik som öser ur olika kulturers hantverkstraditioner, och förenar industriellt framställda och naturliga material. Hon säger sig vilja skapa uppslukande och sinnliga upplevelser som inspirerar betraktaren att se nya synvinklar. I det gamla tennispalatsets salar har hon byggt en skulpturpark på temanen upprepande och återskapande. Genom att placera skenbart motsatta fenomen bredvid varandra visar hon på deras ömsesidiga beroende. Utställningens kärna utgörs av två monumentala skulpturgrupper: ”Handles” (Handtag) från 2019) och ”Warrior Believer Lover – Version Sonic” (Krigare Troende Älskande – Sonisk version) från 2023.
Firar färgglädjen
Didrichsens konstmuseum
Färg! – verk ur Didrichsens samling
Visas: Till den 25 augusti.
Färgglädjen står i centrum i det urval tavlor ur Didrichsens samling som museet visar på sin bottenvåning. Här finns målningar och skulpturer av inhemska och utländska konstnärer, som Helene Schjerfbeck, Reidar Särestöniemi, Hugo Simberg, Ellen Thesleff, Henry Moore, Pablo Picasso, Yves Klein, Niki de Saint Phalle och Marino Marini. Därtill visas ett antal asiatiska och prekolumbianska alster ur museets samlingar av forntida föremål.
Den som är snabb hinner även se utställningen av konstnären Rafael Wardis färgstarka tavlor. Den utställningen stänger den 28 januari.
Åbo
Foton av otämjd vildmark
Konstmuseet
Ritva Kovalainen & Sanni Seppo - Nordanvindsskogen
Visas: Den 26 januari till den 19 maj.
De två prisbelönta fotograferna Ritva Kovalainens och Sanni Seppos utställning ”Nordanvindsskogen” berättar om Nordens barrskog, som utgör hem för tiotusentals arter. Bilderna är tagna i de få skyddsområden som fortfarande finns kvar. De utgör numera bara några procent av all skogsareal.
Fotografierna skildrar skogens ekosystem som en helhet av komplicerade interaktiva och sammanslingrade nätverk. Seppo och Kovalainen vill uppmärksamma skogens kulturella betydelse i Finland.
Stockholm
Ljusets och atmosfärens mästare
Nationalmuseum
Harriet Backer
Visas: Den 22 februari till den 17 augusti.
Harriet Backer (1845–1932) räknas vid sidan av Edvard Munch till Norges mest betydande konstnärer vid sekelskiftet 1900. Hon var på flera sätt en pionjär och räknas som en av de främsta koloristerna och återgivarna av ljus och atmosfär i interiörer. Utställningen vill lyfta fram det nyskapande och innovativa i hennes konst och berätta om hennes centrala roll inom det norska konstlivet. Under hennes femtioåriga karriär förändrades samhället radikalt, liksom kvinnors rättigheter och möjligheter till yrkesutövning.
Realism från Weimarrepubliken
Moderna museet
Lotte Laserstein – Ett delat liv
Visas: Till den 14 april.
Orättvist bortglömda tysksvenska Lotte Laserstein räknas till en av 1900-talets mer betydande realister. På Moderna museets pågående utställning ”Lotte Laserstein – Ett delat liv” presenteras både verk från hennes liv i Tyskland och i Sverige.
Som judinna tvingades hon 1933 fly nazisterna och Berlin, och slog sig ned i Sverige där hon hade fem produktiva decennier som konstnär. Hon sade själv: ”Med räddningen till Sverige bröts mitt liv itu”. Utställning visar både hennes skildringar av livet i Weimarrepubliken och den svenska karriären som porträtt- och landskapsmålare.
Klädinfluenser som tänjer på gränserna
Liljevalchs konsthall
Klänningen gör mannen, haute couture – en ny era
Visas: Till den 11 februari.
Fredrik Robertsson syr inte själv, men designar och måttbeställer handsydda kreationer från de stora modehusen i Paris. Han är en haute couture-beställare, en ny form av klädinfluenser i gränslandet mellan konst och mode.
Fredrik Robertsson har låtit sy upp en samling iögonfallande plagg som alla ursprungligen formgivits som damplagg, men som måttanpassats till hans egen kropp. Hans könsöverskridande och spektakulära stil har inspirerat den internationella modescenen. På utställningen visas ett fyrtiotal plagg från modehus som Alexis Mabille, Balenciaga, Dolce & Gabbana Alta Moda, Jean-Paul Gaultier, Iris Van Herpen, Stéphane Rolland, Schiaparelli, Valentino, Viktor & Rolf och Vivienne Westwood, samt av experimentella kreatörer som Casey Curran, Richard Quinn och Robert Wun.
Anna Odell återvände till psykvården
Cecilia Hillström Gallery
Anna Odell – Psyket
Visas: Den 11 januari till den 17 februari.
Anna Odell slog igenom stort 2009 med sin performance ”Okänd, kvinna 2009–349701”, där hon fejkade ett självmordsförsök på en bro för att bli akut inlagd på psykiatriska akutmottagningen på S:t Görans sjukhus där hon blev lagd i bälte. Verket, vars syfte var att synliggöra maktstrukturer inom vården och synen på psykisk sjukdom, väckte stark debatt då hon utan att egentligen behöva det lagt beslag på värdefulla vårdresurser.
I det nya videoverket ”Psyket” fortsätter hon att undersöka de komplexa relationer som uppstår mellan patient och vårdgivare inom den psykiatriska vården. Odell led av psykisk ohälsa på 90-talet och utgångspunkten för verket är hennes erfarenhet av att bli gravid med en ur personalen under en sjukhusvistelse. I videoverket blandas intervjuer med sjukhuspersonal som varit involverade i hennes fall med utdrag ur medicinska journaler och återskapade av scener.