Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) presenterade tidigare i veckan ett samlat faktaunderlag om Ålands ekonomiska tillväxtförutsättningar. Arbetet är utfört på beställning av landskapsregeringen och ger en god insikt i vilka Ålands framtida förutsättningar är. Vad säger då faktaunderlaget?

Åsub slår tidigt fast en tidigare känd sanning. En sanning som tyvärr alltmer ifrågasätts i den pågående debatten. Sanningen är att den ekonomiska tillväxten under de senaste 150 åren har lyft nationer från fattigdom och misär till oanade höjder av välfärd. Tillväxt är således inget hot utan ett medel för att klara av både gårdagens och morgondagens utmaningar.
Vi behöver tillväxt för att klara av att ta nästa steg. För att vi ska kunna bibehålla vår välfärd och för att vi ska få ett hållbart samhälle. Det är viktigt att en välrenommerad statistik- och utredningsbyrå, som Åsub, slår fast detta. Så att det finns en tydlig grund att stå på inför det fortsatta arbetet.
Dagens Industri rapporterade tidigare i veckan att även den internationella näringslivsföreträdaren Larry Fink, vd för Blackrock som sköter investeringar på runt 6700 miljarder euro, nu för fram behoven av hållbarhet.
Larry Flink slår fast att företag som inte noga redovisar sitt hållbarhetsarbete och sin klimatpåverkan, inklusive en plan att hantera den så att Parisavtalets mål uppnås, inte är lämpliga investeringar.
Bara företag som kan hantera hållbarhetsfrågor kan behålla tillväxt och lönsamhet på sikt. Övriga utgör en investeringsrisk.

Att de åländska organisationerna har förstått detta ser vi flera tecken på. Vi har flera lysande exempel gällande hållbarhetsarbetet, både inom det offentliga och inom näringslivet. Med detta sagt så torde vi stå väl rustade att ta nästa steg, men då dyker nästa orosmoln upp – den åländska tillväxten.

Av Åsub:s underlag går det återigen att läsa att Åland har problem med tillväxten. Vi halkar efter. Vi har en åldrande befolkning och vi hänger inte med i den utveckling som sker i omvärlden.
Men det stora orosmolnet är också att vi brottas med produktiviteten och att det finns behov att förbättra vårt innovationsklimat. Nu ligger vårt innovationsklimat under såväl Finlands som genomsnittets i EU.
Det här är inte lätta frågor att hantera, men vi måste ta tag i dessa nu för att Åland ska klara av att ta omställningskostnaderna till ett mer hållbart samhälle utan att välfärden äventyras. Men utmaningarna stannar inte här.
Vi kan även se att näringslivet ser stora utmaningar i arbetet med personalrekrytering och nya lagstiftnings- och regelverkspålagor. Dessa hotar den fortsatta verksamheten och vi måste ställa oss frågan om Åland använder sig av sin autonomi på rätt sätt? Finns det inte saker vi kan göra på ett annorlunda sätt för att underlätta för de åländska företagen?
Frågar vi näringslivets representanter är svaret att det görs för lite. Det är således dags för de åländska politikerna att våga tänka på unika åländska lösningar som ger större möjligheter till innovation, minskad byråkrati och minskade stipulerade krav. Då kan vi få den tillväxt vi behöver.

Visst finns det även positiva signaler i Åsub:s underlag. Olika miljöindikatorer visar att utsläpp i luft och vatten faktiskt minskar och att hushållens inkomstutveckling har varit mycket mer positiv än bnp-utvecklingen. Men vi behöver på allvar fundera på vad vi kan göra för att trygga att Åland är en plats att bo och verka på även i framtiden. Hur får vi tillväxt samtidigt som vi möter upp de utökade hållbarhetskraven för att därmed upprätthålla en levande Östersjön och bibehålla Ålands attraktionskraft? Att se till att Åland är en bra plats att bo på, bilda familj på och även besöka.

Den fakta som presenteras i Åsub:s underlag är viktig att ta till sig. Att fundera kring. Att komma med egna initiativ kring gällande hur vi tillsammans tar nästa steg. För oss alla, men framförallt för näringslivet och våra politiker.
Underlaget kunde med fördel fungera som en bas för våra politiker att stå på när man nu funderar kring de stora åländska framtidsfrågorna — bortom kortrutter och kommunindelningar.

Daniel Dahlén