EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen var tidigare i veckan tydlig när EU höll toppmöte med den socialistiska förtryckarregimen Kina. Kinas cyberattacker under coronapandemin mot europeiska sjukhus kommer inte tolereras. Ett tydligt besked till de kinesiska företrädarna att ta med sig hem. Korten är synade och nu är det allvar.

Det är inte enbart EU som attackerats av kinesiska cyberattacker. Den senaste veckan rapporteras om massiva cyberattacker mot det australiensiska samhället. Allt från sjukhus till massmedia har blivit attackerade och den australiensiska signalspaningsmyndigheten är tydlig med varifrån attackerna kommer. Motivet är däremot i höljt i dunkel men de australiensiska myndigheterna tror att det rör sig om att aktören är på jakt efter ekonomisk information, potentiellt pinsam information om politiker eller kunskap om problem inom vårdsektorn. Hur rör det då oss på Åland?

Åland står inte på långa vägar utanför detta hot. Dagligen arbetar många åländska företag med att undanröja hoten från en rad statsstödda cyberaktörer. Vi har tidigare varit relativt förskonade men omfattningen ökar med åren. Det är en allvarlig utveckling där det åländska samhället i stort är under press. En press som är allvarlig eftersom vi blir allt mer beroende av digitala lösningar och där vår samhällsapparat lätt kan slås ner om inte rätt skydd finns och man inte aktivt arbetar med frågan.

Cyberattackerna är intressanta ur flera perspektiv, till exempel ur ett demitaliseringshänseende.
Sannolikheten för att Åland kommer att invaderas av militär är troligtvis väldigt låg. Dels för att det är politiskt väldigt svårt med dagens alla samarbeten men även för att det inte finns sådana ekonomiska resurser. Med detta sagt sker dagens krigföring på ett helt annat plan – på den digitala planhalvan. Hur står sig demitaliseringen där? Vilken roll har signatärmakterna? Svaren på dessa frågor är långt ifrån självklara och inte minst är rollfördelningen mellan de olika aktörerna intressanta att närmare utreda.
Det åländska samhället befinner sig i en verklighet där dessa hot om cyberattacker är reella. Men vi är inte ensamma. Norden är en av de mest framstående länderna i världen när det kommer till cybersäkerhet och åren med att hjälpa de baltiska staterna med att bekämpa digitala hot från öster har givit en stor kompetens på området. En kompetens som vi förvaltar bra.
Även om Åland inte är ensamt när det kommer till frågan om cybersäkerhet är frågetecknen kring densamma många.
Bakom alla digitala agendor och stora planer om en digitaliserad samhällsapparat står vi till syvende och sist med frågan om säkerhet. Här saknas en långsiktig plan från de åländska myndigheterna. I dag sköts det helt och hållet av de privata företagen och till viss del av finska staten, men när cyberattackerna ökar behöver vi ett bilateralt samarbete med våra grannar och ett större fokus på själva frågan.
Åland klarar inte utmaningen själv och framför allt kan vi inte fortsätta låtsas som allt kommer att lösa sig av sig själv. Inte som utvecklingen nu ter sig bli. Vi behöver bli mer alerta och fundera på dessa frågor. Varje individ och varje organisation men framför allt våra politiker. Utmaningen kring cybersäkerhet är tyvärr här för att stanna och den påverkar oss alla.

Daniel Dahlén