I går exploderade den bomb som många varnat för länge nu: flyktinglägret Moria på den grekiska ön Lesbos började brinna och tusentals flyktingar förlorade ännu en gång allt. 12.000 människor har flytt ut på ön som har utropats som katastrofzon.
Moria är Europas största flyktingläger och en humanitär katastrof. Lägret byggdes för att tillfälligt logera som mest 2.000 flyktingar –huvudsakligen människor som överlevt den livsfarliga sjöresan på 12 kilometer över Medelhavet från Turkiets kust.
I själva verket har uppåt 20.000 människor levt i och utanför lägret, i enkla tält på de leriga soptipparna till sluttningar runt omkring. Lägret har nästan ingen hälsovård och det har gått flera hundra människor på varje dusch och toalett. Livsvillkoren har varit vidriga. Lägret är kort sagt en skamfläck för ett oenigt Europa som dumpat flyktingproblemet på Grekland, Italien och Malta.
I förra veckan konstaterades det första fallet av covid-19 i Moria. Sedan dess har ytterligare ett trettiotal personer testats positivt. De smittade och deras familjer beordrades att isolera sig, samtidigt som hela Moria skars av från omvärlden. Men efter evakueringen är smittkontrollen obefintlig. Tusentals rådvilla människor står nu på landsvägen som leder mot Lesbos huvudstad Mytilini. Förhållandet till den prövade lokalbefolkningen på Lesbos har länge varit mycket ansträngt. Det blir inte bättre nu.
Hur branden startade är ännu oklart. Om det var en olyckshändelse eller om den anlagts av boende i lägret i protest mot de ohyggliga förhållandena. I vilket fall är detta en katastrof som bara väntat på att inträffa i flera år.
Ingen vet var Morias invånare ska ta vägen. Greklands regering har länge sagt att lägret ska avskaffas och ersättas av andra faciliteter på fastlandet. Men ingenting har hänt. Nu blir man antagligen tvungen att akut anordna transport bort från ön.
EU är djupt splittrat över hur flyktingkrisen ska hanteras långsiktigt. Efter flyktingkrisen 2015 lade EU-kommissionen fram förslag om en ny gemensam asyl- och migrationspolitik, bland annat om hur flyktingar ska tas emot och hur deras ansökningar ska hanteras. Men förslagen har mött motstånd från främst Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien, medlemsländer som vägrat acceptera att asylsökande omfördelas mellan EU:s medlemmar om något land utsätts för ett plötsligt stort inflöde.
Nu i september förväntas EU-kommissionen presentera ett förslag på en ny ”asyl- och migrationspakt”. Det enda sättet för EU och världen i stort att rå på flyktingskrisen är genom gränsöverskridande samarbete. Att försöka gömma sig bakom nationella murar är inte en lösning utan ett förnekande av en realitet som inte försvinner.
Petter Lobråten