Det finns i dag närmare 1.200 parkeringsplatser i Mariehamns direkta centrum och merparten av dem har en tidsbegränsning.
När Ålands näringsliv för ett antal år sedan gjorde en analys av nyttjandegraden konstaterades att snittbeläggningen i Mariehamns absoluta centrum aldrig översteg 55 procent och de underjordiska garagen låg på en mycket låg maxbeläggning med Miramargaragets 35 procent i beläggningsgrad som högst. Visserligen har uppgifterna några år på nacken men väldigt lite har ändrats i Mariehamn sedan undersökningen gjordes.
Med detta som bakgrunden kunde man säga att det inte råder något problem gällande parkeringssituationen i Mariehamn. Uppenbarligen är parkeringsplatserna långt ifrån fullbelagda vilket även besökare vittnar om, men när det kommer till arbetsplatsparkering är situationen en helt annan eftersom den stora merparten av parkeringsplatserna har en tidsbegräsning.
Till och från har det från Mariehamns politiker framförts att det är företagen som har gjort att situationen med arbetsplatsparkeringar är som den är. Att företagen inte byggt parkeringsplatser utan i stället friköpt parkeringsplatser enligt stadens system för friköp.
Det är i grunden ett bra system där staden erhåller en summa av företagen och företagen ges möjligheten att fortsätta utveckla sin verksamhet på befintlig fastighet. Däremot medför friköpen att parkeringsplatser måste byggas av staden på andra ställen i centrums närhet. Inte bara glömmas bort.
Samtidigt som antalen friköpsplatser inte alla gånger ersatts med verkliga parkeringsplatser stänger nu landskapsregeringen sin parkering för allmänheten – en åtgärd som kan ifrågasättas då det är samtliga skattebetalare som står för platserna och inte enbart de som jobbar för landskapsregeringen.
Även staden har planer som kan påverka parkeringssituationen i och med planerna om en bebyggelse av Rönnbergstorg. En plats som många arbetsplatsparkerar på idag.
Med de två sistnämnda åtgärderna har staden mist 225 arbetsplatsparkeringar. Var ska de som jobbar i staden parkera? Alla kan inte åka kollektivt då den åländska kollektivtrafiken i dag inte når ut till alla delar av Åland.
Om Mariehamn ska växa och bli den dragande centralorten, som hela Åland behöver, har det åländska näringslivet och det offentliga Åland, tidigare via Ålands näringsliv, framfört att Mariehamn behöver nya ytor. Närmare 5.000 kvadratmeter för handel, 2.000 nya kvadratmeter för bostäder och 1.000 nya kvadratmeter för arbetsplatser. Det skulle medföra att ungefär 200 nya arbetsplatsparkeringsplatser måste komma till. Detta med beaktande att inte några parkeringsplatser tas bort.
Parkeringssituationen i Mariehamn är i dag inte på något sätt ett stort problem. Däremot går utvecklingen åt ett håll som på sikt kan göra det svårt för staden att växa. Framför allt visar det på att det saknas en större politisk vision för staden. Det må finnas generalplaner, men de berör bara en bråkdel av alla frågeställningar som det politiska styret i en stad ska ta ställning till. Kanske vore det på sin plats att politiker diskuterar ihop sig och når en konsensus kring åt vilket håll staden ska utvecklas. Just nu är det bara en massa idéer och lösningar som spretar åt olika håll och där frågan om parkering bara är en liten del i det stora hela. Men en del som är ack så viktig i utvecklandet av Mariehamn.
Daniel Dahlén