Mariehamns stads bokslut för 2019 uppvisar ett underskott på närmare 3,8 miljoner euro. Det är 4,4 miljoner sämre än budget och resultatet har sin grund i såväl lägre skatteintäkter som ökade kostnader.
Varken Mariehamn eller andra kommuner kommer att kunna räkna med ökade skatteintäkter så nu krävs det nytänk.
Staden har tillsatt en politisk referenssgrupp för att göra en översyn av stadens budget för innevarande år och de år som kommer.
Det är bra att staden nu tar ett helhetsgrepp. De ökade kostnaderna ger utmaningar som inte kan lösas med gamla lösningar utan nya grepp behöver tas. Därför är det bra att den politiska referensgruppen inbegriper samtliga fullmäktigegrupper så att det finns möjligheter att söka konsensus kring de förändringar som måste göras.
Mariehamnarna är vana vid att stadens långsiktiga utveckling hämmas av politiska bråk. Låt oss hoppas att samtliga partier denna gång går in i arbetet med revideringen av budgeten för 2020 med målet att söka gemensamma vägar framåt. För länge har de politiska stridigheterna påverkat utvecklingen negativt. Något som i sin tur påverkar hela Åland med Mariehamn som huvudstad.

Åland och i synnerhet Mariehamn har varit bortskämda med höga samfundskatter som i sin tur har gjort att kraven på omorganiseringar och nytänk varit låga. En åldrande befolkning, dålig tillväxt och inte minst pandemin gör att det inte kommer att gå att leva efter den gamla modellen. Nya idéer måste testas för att få ner kostnader, men så långt som möjligt behålla en bra välfärd utan att för den skull belåna kommande generationer allt för mycket.
Mariehamns stad och de åländska kommunerna behöver inte gå långt för att hitta nya idéer som möjliggör detta. Både i Sverige och i Finland finns utmärkta exempel på initiativ som genomförts, oavsett politisk majoritet, för att skapa en effektivare förvaltning.
De åländska kommunerna drivs i dag många gånger på ett sätt som kommuner i våra närregioner organiserades i slutet av 1980-talet och överlag saknas många gånger ett större nytänk.
Kommunerna konkurrensutsätter till exempel inte mycket av sin verksamhet och utmanarrätter tillämpas inte i någon större skala. Vi ser inte offentlig-privat samverkan som ger förutsägbarhet och längre livscykler i investeringar. För att bara visa på några ytterst vanliga kommunala fenomen i våra närregioner, för att effektivisera offentlig verksamhet, som ännu i stort saknas på Åland.
Kanske har debatten om kommunreformen påverkat nytänket i kommunerna, men vi ska vara ärliga och inse att nytänket inte heller funnits där tidigare heller i någon större omfattning.
Det har fungerat ändå – ökade skatteintäkter från invånare och företag har löst det. Därutöver är många kommuner så små att det inte finns tid för utveckling utan fokus måste sättas på förvaltning.
Men för nytänk och utveckling krävs även en politisk beställning och den har tyvärr många gånger uteblivit.
Referensgruppen för översyn av stadsbudgeten bör, oavsett vilket det politiska uppdraget är, inte fastna enbart i kostnadsdelen av budgeten utan den behöver också tillsammans med stadsstyrelsen se över möjligheterna till utveckling. Det skulle kunna ta Mariehamn ett steg närmare en modern förvaltningsmodell och det i sin tur skulle gynna alla mariehamnare men även hela Åland.
Förutsättningar till en positiv utveckling finns för den som vill – nu får vi hoppas att även viljan till förändring finns.

Daniel Dahlén