Studenterna på Åland dras med flera ekonomiska problem: Höga lunchpriser, höga hyror och höga matpriser är extra kännbart när de ska betalas med det knappa studiemedlet.
 
100 DAGAR - Det största problemet för oss studenter i dag är hur vi ska klara våra luncher. Kupongen på 1,50 euro räcker inte långt för de höga lunchpriserna på Åland, det säger studerandekårens ordförande Pia Fredriksson.
Hon berättar att den billigaste lunch hon har hittat genom en restaurangs egen rabatt är 5,80 euro. I Åbo, hennes förra studieort kunde hon komma undan med att betala 2,30 euro för en lunch.
- Med låga inkomster är det en väsentlig skillnad, säger Pia Fredriksson.
Hon är inte nöjd med landskapsregeringens arbete och intentioner i studerandefrågor.
- Det finns egentligen ingenting i landskapsregeringens arbete som påverkar oss studenter ännu. Inte heller några planer som berör oss vad vi har hört. Vilket är synd, det är ett tecken på att frågorna ligger en bit ned på agendan, säger hon.
En kärv vardag
De konkreta åtgärderna för studenterna hittills är obefintliga.
- Jag tror säkert att landskapsregeringen uppskattar högskolan, säger Pia Fredriksson.
Det i sig är bra.
- Jag vill att Åland ska bli en omtyckt studieort och ha fina utbildningsplatser. Det krävs för att locka studenter. Men vi behöver också se över hur studenterna har det ekonomiskt och hur vi ska klara vardagen bättre. I dag tar bekymmer om ekonomin upp alltför mycket av en students tid. Jag saknar förslag till förbättringar.
Hjälp med lunchpriserna är den första konkreta åtgärd hon vill åt, men de ekonomiska bekymren är fler.
- Boendet är dyrt och vi studenter efterfrågar mera stöd. En förstärkning av villkoren behövs både här på Åland och till ålänningar som studerar på annan ort, säger hon.
Betyg: 6
 
 
Blankettlagstiftning för kommunalskatten måste bort
Kommunerna förlorar 550.000 euro i år på grund av att Åland tillämpar blankettlagstiftning för kommunalskatten. Det vill Ålands kommunförbund ha ändring på.
100 DAGAR När Finlands riksdag inför kommunala avdrag, börjar reglerna automatiskt att gälla också på Åland. Det är konsekvensen av att den kommunala skattelagstiftningen bygger på en blankettlag.
- De avdragen görs utan att vi kompenseras, och det blir kännbara ekonomiska effekter, säger Sigurd Lindvall som är direktör för Ålands kommunförbund.
Därför vill kommunerna på Åland att blankettlagstiftningen avskaffas och ersätts med en egen åländsk lagtext. Det är ett av de långsiktiga önskemål som har framförts till landskapsregeringen.
- Vi framförde i samband med landskapsregeringens tillträde ett dokument där vi beskrev hur vi ville att de skulle agera. Det mottogs positivt och jag har goda förhoppningar på förändringar i rätt riktning, säger Sigurd Lindvall.
Tidskrävande uppgift
Men önskemålen från kommunerna är fler. Ett tydligt förhandlingssystem behövs utformas. En finansieringsprincip bör upprättas där det fastslås att kommunerna inte påförs nya uppgifter utan ekonomiska tillskott.
- Vi vill även att landskapet ser till att en avdelning hanterar kommunala frågor, inte flera olika, förklarar Sigurd Lindvall.
Sist önskar kommunerna att landskapet gör en översyn av ansvarsfördelningen mellan kommunerna och landskapet.
Hittills har Sigurd Lindvall inte sett några åtgärder för att uppfylla kommunernas villkor.
- Landskapsregeringens arbete har i första hand tagits upp av frågor utifrån. Som utflaggningen, som visserligen påverkar kommunerna indirekt. Däremot ser vi inga åtgärder som direkt berör oss.
Men han säger att han heller inte tycker att landskapsregeringen hade kunnat göra mer för kommunerna på 100 dagar.
- Vi har förståelse för att våra önskemål tar tid att uppfylla, avslutar han.
Betyg: 8
 
Det är tid för en sjöfartshögskola
- Grunda en sjöfartshögskola.
Det uppmanar redarföreningen landskapsregeringen. De anser att det behövs för att göra den åländska sjöfartsutbildningen attraktiv i framtiden.
100 DAGAR Sjömansskolan och Högskolan på Ålands sjöfartsutbildningar borde slås samman till en gemensam sjöfartsskola.
Det anser Ålands redarförening, enligt deras vd Hans Ahlström.
- Utbildningarna skulle få en gemensam ledning och bilda en egen skola inom ramen för högskolan, säger han.
Redarföreningen har vid flera tillfällen lyft frågan, men de anser att det nu är hög tid att det händer något.
- Om vi ska önska något från landskapsregeringen är det att en sjöfartshögskola kommer till stånd, säger Hans Ahlström.
Anledningen till att föreningen vill se en samordning av utbildningarna är att det skulle underlätta den framtida profileringen av sjöfartsutbildningen.
- Det blir lättare att marknadsföra utbildningen utåt och att visa att vi har en komplett utbildning. Det i sin tur borde kunna locka fler elever.
Och mer personal kommer sjöfarten behöva i framtiden enligt Hans Ahlström.
- Vi får dessutom lättare att konkurrera med motsvarande utbildning på fastlandet som arrangeras inom yrkeshögskolans ram, säger han.
Upplever samsyn
Hans Ahlström är i övrigt nöjd med den nya landskapsregeringen hittills.
- Jag kan konstatera att vi har en god dialog om sjöfartspolitik, vi är till exempel nöjda med den samsyn som finns angående snusfrågan. Dessutom är samtalsklimatet gott om förberedelserna inför den nya tonnageskattelagstiftning som kommer framöver i riket.
Han räknar med att redarföreningen kommer att arbeta nära landskapsregeringen i den frågan under våren.
- Jag hoppas att landskapsregeringen även i fortsättningen driver en aktiv linje för ökad tillväxt inom sjöfarten och att antalet jobb inom näringen blir fler, tillägger han.
Betyg: 9

Tone Nordling