År 2022 tog LR beslut om att revidera den då fyra år gamla VA-planen. Uppdraget gick till Ålands Vatten.
Under ett år har en projektgrupp bestående av Sofie Dahlsten och Christian Nordas från Ålands Vatten respektive Norra Ålands vatten samt landskapsregeringens miljöingenjör Gunnar Westling arbetat med uppgiften. Planen är nu ute på remiss till början av december.
– Den största förändringen är att vi vid den här revideringen fokuserat mycket på åtgärdsplanen, säger Sofie Dahlsten.
Det står klart att Åland liksom övriga Norden står inför utmaningar på vatten- och avloppsområdet. Orsakerna är flera: En föråldrad VA-infrastruktur, ökade miljöskyddskrav och ett förändrat klimat innebär att det behövs konkreta åtgärder – och det snart.
Investeringskostnader till 2050
Investeringstyp |
Miljoner euro |
| Vattenverk | 40 |
| Utbyggnad avloppsverk | 25 |
| Renovering VA-ledningsnät | 91 |
| Nybyggnation VA-ledningsnät | 73 |
| Digitalisering | 6 |
| Avloppspumpstationer | 4 |
| Beredskapsåtgärder | 1 |
| Summa totalt | 240 |
I planen listas hela 176 olika åtgärdspunkter. Till de högst prioriterade hör att inventera inläckage i avloppsnätet, att placera nya pumpstationer så att deras påverkan på känsliga vattenmiljöer minimeras samt att göra alla yt- och grundvatten som används för allmän vattenförsörjning till vattenskyddsområden.
Släpat efter
Eftersom strukturerna hittills inte förnyats i en skälig takt har ett uppdämt investeringsbehov skapats. Och när gamla anläggningar behöver bytas ut kan de relativt låga kostnader brukarna hittills ändå haft för sitt vatten och avlopp börja förändras. VA-aktörerna på Åland bedömer att det finns ett investeringsbehov om drygt 240 miljoner euro fram till år 2050.
Var ska de pengarna komma ifrån, är det brukarna som ska betala?
– I huvudsak är det ju det. Sedan handlar det om hur man lägger upp det, om man till exempel höjer taxor i god tid innan investeringar eller om man tar smällen efteråt. Olika organisationer kan göra på olika sätt, och ofta är det politiken som styr.
Men generellt sett kan ålänningarna vänta sig högre taxor?
– Absolut, det går inte att göra det här på något annat sätt.
Eftersom ny infrastruktur ska hålla i 50-100 år borde kostnaderna också fördelas någorlunda rättvist mellan generationerna, säger Sofie Dahlsten.
– Det skulle innebära en lagom procentuellt stor höjning av avgifterna för att täcka kostnaderna för dagens användare, och sedan en viss höjning senare. Men vi kan inte fortsätta skjuta på det här som tidigare generationer gjort.
Nya lagar behövs
Den största investeringen, totalt cirka 91 miljoner euro, krävs för en renovering av VA-ledningsnätet. Kostnaden för ett nytt vattenverk bedömdes i sin tur för fyra år sedan bli 15 miljoner euro. Efter det har siffran justerats uppåt till 40 miljoner, det efter att en ny utredning slagit fast att en ny anläggning måste drivas med så kallad membranteknik.
Mycket av ansvaret att genomföra de planerade åtgärderna vilar på kommunernas axlar. Men även landskapsregeringen har en viktig roll.
– Ny lagstiftning är absolut avgörande för att vi ska få igenom det här på ett vettigt sätt. I dagens ekonomiskt krassa tider görs inte mycket frivilligt, utan det måste finnas lagar, förordningar, riktlinjer och åtgärdsprogram som säger vad som måste till, säger Sofie Dahlsten.
Hot och säkerhet lyfts i VA-branschen
Säkerheten kring VA-anläggningar lyfts allt oftare.
– Frågan har seglat upp under det senaste året, säger Sofie Dahlsten vid Ålands Vatten.
Vatten- och avloppsanläggningar hör till det som brukar kallas kritisk infrastruktur, det vill säga sådan som behövs för att upprätthålla livsviktiga funktioner i ett samhälle.
I veckan deltog Ålands Vattens VA-utvecklare Sofie Dahlsten i en konferens i Sverige, och där lyftes just hot och säkerhetsfrågor som exempel på utmaningar VA-branschen måste jobba med framöver.
– Är det någon som vill skada ett samhälles infrastruktur kan man göra det på många sätt, säger hon.
I Finland – bland annat i Borgå och Tammerfors – drabbades flera vattentorn och -reningsverk av inbrott i juni, och i oktober inträffade en liknande händelse i Bollnäs i Sverige.
Det här har lett till att säkerheten även kring de åländska VA-anläggningarna har skärpts på olika sätt, säger Sofie Dahlsten.
– Vi låser saker på ett annat sätt än tidigare och har en annan övervakning. Norden har varit mycket av ett tillitssamhälle och vi har kanske varit lite naiva. Det är synd, men vi får nog se en förändring på de här områdena.
