Social- och hälsovårdsminister Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) inledde gårdagens presskonferens med att betona att läget både globalt och i Finland bedöms kontinuerligt. Detta sker genom tät kontakt mellan henne och landskapsläkare Knut Lönnroth, som i sin tur har tät kontakt med ÅHS. Från ÅHS har man daglig kontakt med Institutet för hälsa och välfärd, THL.
Knut Lönnroth uppdaterar sig om läget med ÅHS ”minst dagligen”, säger han.
Både LR och ÅHS följer riktlinjerna från THL. 
– Så fort de gör uppdateringar och förändringar är vi beredda att följa efter, säger Knut Lönnroth.
Kriterierna för att testas för viruset är samma som förut, och man måste uppfylla båda. För det första måste man ha varit i ett av epidemiområdena, eller i direktkontakt med någon som är bekräftat smittad av coronaviruset. För det andra ska man ha symtom på luftvägsbesvär, såsom feber, hosta och andnöd. Snuva är inte ett av symtomen, säger infektionsläkare Marika Nordberg.
Epidemiområdena är hittills Kina, Sydkorea, Iran och de italienska regionerna Veneto, Lombardiet, Piemonte och Emilio-Romagna.
– Vilka områden det gäller är något som kan ändras över tid och som vi måste ha koll på om det sker förändringar, för det här är det som styr vilka som ska testas på Åland, säger Knut Lönnroth.
Han betonar dock att symtomfria personer som har vistats i ett epidemiområde inte ska undersökas. Det samma gäller personer som har symtom men inte har varit i något av epidemiområdena. Det är bestämmelser från THL som även gäller på Åland.
Kan stänga skolor
För att vara säker på att riktlinjerna tolkas korrekt på Åland har Knut Lönnroth varit i personlig kontakt med Mika Salminen, avdelningsdirektör för hälsoskyddet på THL. Tillsammans har de gått igenom vilka åtgärder som vore möjliga och nödvändiga.
– Det finns sannolikt inte något lagstöd för att göra karantänåtgärder på gruppnivå, säger Knut Lönnroth.
Han nämner hotellet på Teneriffa som exempel. 
– Sedan är det en annan fråga om det ens är relevant eller effektivt. Det kanske orsakar mer skada än nytta.
Något som kan övervägas om det skulle vara ”absolut nödvändigt” är att stänga verksamheter som skolor och förbjuda större sammankomster.
THL har däremot gjort bedömningen att systematisk screening av personer som kommer från epidemiområden inte är effektivt.
– Dels kommer man bara att fånga de som har symtom justs vid screeningen, så man fångar bara en liten del av dem som har infektionen, de flesta kommer att insjukna efteråt. Dels kommer man att fånga en massa andra personer som har luftvägssymtom eller feber orsakade av andra infektionssjukdomar. Det leder till väldigt mycket testande av personer som kanske inte alls behöver bli testade, förklarar Knut Lönnroth.
Kan bli farligare
Knut Lönnroth har fått många frågor om hur farligt coronaviruset är. Han säger att när infektionen är så pass ny och okänd är det svårt att veta hur den utvecklas.
– Det kan hända att en sådan här infektionssjukdom blir farligare över tid. 
Hittills finns det inga tecken på att den har blivit mer dödlig.
– Vad man vet så här långt, med ganska stora reservationer, är att 80 procent av de registrerade har lindriga symtom, är alltså inte svårt sjuka och många behöver inte ens sjukhusvård. 
Någonstans mellan två och tre procent av dem som har insjuknat i Kina har dött. Utanför Kina är den siffran  lägre, runt en procent. I Iran har en ganska stor andel av de smittade dött, men där är osäkerheten kring om alla fall verkligen rapporterats stor.
Statistiken är dock i det här läget ofullständig, betonar Knut Lönnroth.
– Det finns inga tecken på att den här infektionssjukdomen är särskilt dödlig.
Inte en pandemi
Världshälsoorganisationen WHO bedömer sedan flera veckor tillbaka coronaviruset som ett globalt hot mot folkhälsan.
– Att det är ett hot betyder att man kan måla upp ett scenario där det här snabbt kan förvärras, men man har ännu inte sagt att det här är en pandemi, säger Knut Lönnroth.
En pandemi innebär att det är en okontrollerad smittspridning på minst två kontinenter. 
På presskonferensen deltog Annette Holmberg-Jansson, Knut Lönnroth, Marika Nordberg, smittskyddsansvariga Tora Woivalin och Joel Bremius, jurist på hälso- och sjukvårdsbyrån.
 
Fakta/LR:s prioriteringar
LR har en lista på fyra punkter i prioriteringsordning som man handlar utefter. 
1. Säkerställa att den sedvanliga beredskapen för smittskydd är på plats på ÅHS, och att man har en beredskap för olika scenarier.
2. Kontinuerlig samordning internt på LR, internt på ÅHS, samt mellan dem och andra aktörer som behöver vara involverade.
3. Följa den globala utvecklingen samt specifikt titta på de nationella riktlinjerna, uppdatera dem efter behov och ta kontakt med THL om någonting är oklart.
4. Harmonisera informationen till allmänheten, till exempel genom pressträffar och pressmeddelanden för media.
 
Fakta/Det globala läget
Globalt sett verkar spridningen av coronaviruset ha nått sin topp. Det är framför allt baserat på Kinas siffror, eftersom det är där den absoluta majoriteten av bekräftade fall finns. Det är först de senaste dagarna som de rapporterade fallen har blivit fler utanför Kina än inom landet. 
Det beror framför allt på att fallen har minskat i Kina, säger landskapsläkare Knut Lönnroth.
Den största andelen fall finns dock fortfarande i Asien. Sydkorea har drabbats hårt och även i Japan och Iran finns många fall.
I Europa är det fortfarande Italien som har rapporterat flest fall av viruset. 

Fredrika Fellman