I en krönika i Hufvudstadsbladet skrev Patrik Oksanen, som tidigare varit prisad ledarskribent för Hudiksvalls tidning och numer senior fellow på tankesmedjan Frivärld, att Finland och Åland bör hålla koll på vad Ryssland gör på Svalbard. Han räknar upp att specialförband som mellanlandat på Svalbard, övningar som tros ha varit riktade mot ögruppen och att Ryssland krävt konsultationer.
Slutklämmen i krönikan sänder en illavarslande signal om en potentiell framtida följd av utvecklingen på Svalbard för Ålands del: ”Svalbard är inte heller den enda ögruppen som är demilitariserad och under internationella fördrag, lyckas Ryssland påverka Svalbards ställning, fredligt eller med våld, får det ses som en generalrepetition för Åland”, skriver Oksanen.
Hänger nära ihop
För Ålandstidningen utvecklar Patrik Oksanen sina tankar kring säkerhetsläget för vårt område i allmänhet, och Åland i synnerhet.
– För att beskriva säkerhetsläget i Östersjön måste man ha en bredare bild, säger han och menar att utvecklingen i Arktis hänger nära ihop med Östersjöområdet.
Patrik Oksanen räknar upp en lång rad faktorer som bidrar till att beskriva ett världs- och säkerhetspolitiskt läge som han menar inte har stabiliserats, tvärt om.
– Vi har ett väldigt farligt halvår framför oss med ett vakuum i USA i och med valet och efterspelet där, oavsett resultat. Samtidigt har Kina ökat pressen på till exempel Australien efter att de velat ha en utredning kring corona, och runt midsommar gick den ryske presidenten Vladimir Putin ut med en essä där han skrev om historien om andra världskriget.
– Läget är absolut inte stabilt, det måste man ha med sig. Om man ska göra en jämförelse får man gå tillbaka till de första åren av kalla kriget, innan positionerna hade stelnat för att hitta ett lika farligt läge, säger Patrik Oksanen.
Oksanen säger att det ryska intresset för Svalbard kommer som en naturlig följd av det ökande intresset för Arktis i klimatförändringens spår. Möjligheten att kunna ta sjövägen över Nordvästpassagen, liksom de rika naturtillgångar som finns under den smältande polarisen, får länderna runt nordpolen att spänna musklerna allt mer. Därtill kan läggas Ryssland vill skydda sin andraslagsförmåga för kärnvapen. 
Har ingen masterplan
Men de ryska framstötarna kommer inte bara i Arktis, utan på många ställen.
– Putin har ingen masterplan. Uffe Ellemann-Jensen (tidigare dansk utrikesminister) har jämfört Putin och Kreml med en hotelltjuv som går och känner på dörrarna. Är den olåst går man in, är det låst går man till nästa. Man kan också påminna om vad president Sauli Niinistö sagt offentligt; ”Kosacken tar allt som är löst”. Det ryska agerandet kan beskrivas som opportunistiskt. Man testar, funkar det så kör man.
Patrik Oksanen nämner en lång rad av dessa ryska ”tester”. De trupprörelser som förekommit på Svalbard, Krim och östra Ukraina och att Putin rättfärdigat både ockupationen av Polen och Baltikum i sin nya version av världskrigshistorien, är några exempel. Också Finland har utsatts, menar Oksanen.
– Det fanns en anklagelse om att Finland skulle begått folkmord i Karelen. Man har från ryskt håll fört fram att Finland använd gaskammare och utfört massavrättningar. Helt lögnaktiga påståenden. En tid senare var anklagelserna bara borta, utan någon kommentar. Det är ett exempel på det här testandet, det är svårt att veta när det är skarpt läge och inte. Men man behöver ge akt på signaler och markera när man ser det.
Hålla garden uppe
Mot bakgrund av de ”tester” som Ryssland genomfört på Svalbard menar Patrik Oksanen att Åland måste ha garden uppe.
– Just nu finns inget direkt politiskt tryck kring Åland, men det är bara att ta fram en karta och titta på Östersjön. Ska Baltikum försvaras av väst måste man kunna komma till Baltikum, och då måste man ha svenskt territorium. Men då finns det en skärm av öar, Gotland och Åland. Om du kontrollerar dem med luftvärn och sjömålsrobotar blir det väldigt svårt för någon att ta sig till Baltikum från Sverige.
Patrik Oksanen menar att ett scenario där Ryssland hotar baltstaterna skulle göra att Nato skickar en marinkårsbrigad från Norge, över Sverige och Östersjön. 
– Men det skulle bli bra mycket svårare om du har gröna män som tagit kontroll över Åland.
Ålands status komplicerad 
Ur säkerhetspolitiskt synvinkel är Åland och dess status som demilitariserat område komplicerat. Det är inte tillåtet att öva eller befästa Åland, samtidigt är landskapet med sitt läge strategiskt mycket värdefullt i händelse av en konflikt i Östersjöområdet.
– Åland har, precis som Svalbard, en komplicerad internationell lagstiftning. Och med olika signitärmakter inblandade går det att göra politiska framstötar, säger Patrik Oksanen.
Är det så komplicerat att demilitariseringen borde upphävas, menar du?
– Jag vill som rikssvensk passa mig väldigt noga för att ge någon rekommendation om Ålands status. Det brukar väcka ont blod.
– Däremot måste man, både som ålänning och säkerhetsbedömare, vara medveten om de risker som finns, vara aktsam på signaler om det börjar hända saker – och markera mot det.
Fixa biffen själv
Patrik Oksanen menar också att i det politiskt röriga tidevarv vi lever, med populismen på frammarsch, ett USA som vänder sig inåt, ett EU som är försvagat av interna strider och brexit, är det osäkert vad som skulle hända om en konflikt bröt ut.
– Vi har inte amerikanerna att luta oss mot, och britterna är upptagna med Brexit. EU har sina problem. Vi kan under en period inte ta för givet att någon annan fixar biffen åt oss, säger han. 

Jonas Bladh