Trots att en bråkdel av Åland hade höjt sig över havsytan under 5.000-talet före Kristus kunde det karga landskapet försörja en befolkning. Nya upptäckter visar att befolkningen till och med var större än man tidigare har trott.
UTGRÄVNINGSFYND - På den tiden var Åland mest bara kalt berg. Vattenytan låg 50-55 meter högre än i dag, säger antikvarien Rudolf Gustavsson vid museibyrån.
- Med de levnadsvillkoren har vi trott att befolkningen skulle vara mindre. Men de nya fynden visar att det fanns fler invånare än vi hade väntat, förklarar han.
Fynden består i två tidsdateringar av prover som togs i somras vid en stenåldersboplats väster om Orrdalsklint i Saltvik. Resultaten visar att de två eldhärdar som hittades på platsen är från cirka 5.100 före Kristus respektive 4.400 före Kristus.
- Det finns bara två boplatser som är äldre än så på Åland, de finns i Långbergsöda och är ungefär två hundra år äldre än den äldsta härden i Saltvik.
Under den här tidsperioden var Åland ett jägar- och samlarsamhälle. Människorna bytte boplats efter säsong. Men härdar på samma plats tyder på att de återvände till tidigare bosättningar. Det gör det svårt att bedöma hur stor tidens befolkning var.
Odlade tidigare än beräknat
Den tidiga stenåldern på Åland är en tidsperiod vi vet förhållandevis lite om. Det finns fler fynd i både Finland och Sverige.
- Men forskningen visar att Åland var unikt, just genom att influenser från det svenska och det finska möttes här, berättar Rudolf Gustavsson.
Anledningen till att fynden från just den tidigare stenåldern är få är just samhällets rörlighet. Jakt- och samlarsamhället lämnar få fasta spår efter sig.
Vet man något om hur människan kom till Åland?
- Ingenting säkert. Men troligen med någon form av båt. På den tiden var klimatet varmare vilket borde ha gjort att det inte gick att ta sig över några isar.
Museibyrån skickar varje år över några prover för C14-analys till Ångströmslaboratoriet vid Uppsala universitet. Under förra året skickades också ett prov på korn från Glamilders stenåldersboplats i Saltvik. Det visade sig vara från perioden 2.700 före Kristus
- Det var intressant. Tidigare har vi trott att det åländska livet på den tiden var uteslutande en jakt- och fiskekultur. Nu visar det sig att de sysslade med odling vid sidan av det, berättar Rudolf Gustavsson.
- Fynden visar att vi har haft ett betydligt mer komplext samhälle under stenåldern på Åland under den tiden än vad vi tidigare trott, fortsätter han.
Inga utgrävningar i år
Trots att det finns många intressanta fornlämningar på Åland kommer inga arkeologiska utgrävningar i den aktuella boplatsen att göras under året. För det finns inte pengar.
- Tyvärr är det så, den undersökning som gjordes i Saltvik i somras är den första vid platsen. Där undersökte vi bara härdarna. Boplatsens centrala delar står orörd trots att den skulle kunna ge oss mer kunskap om stenålderslivet, tror Rudolf Gustavsson.
Han berättar att de senaste tio årens utgrävningar har bidragit med så många fynd att den sammanlagda bilden av åländsk stenåldershistoria har förändrats.

Tone Nordling