Förra veckan publicerade Institutet för hälsa och välfärd resultaten från sin Hälsa i skolan-enkät – en undersökning som görs vartannat år i årskurserna fyra, fem, åtta, nio samt i gymnasiet och yrkesläroanstalterna. 
Åland har i flera år toppat statistiken i Finland bland annat när det kommer till upplevd ensamhet, fysisk och psykisk ohälsa och bruk av alkohol, tobak och droger. 
Det psykiska måendet bland flickor har sedan den senaste undersökningen blivit bättre. År 2017 upplevde 30,1 procent måttlig eller svår ångest av flickorna på yrkesläroanstalterna, medan siffrorna i dag har sjunkit till 17,6 procent. På gymnasienivå har en liknande minskning skett, medan siffrorna har stigit något i årskurs 8 och 9. 
Däremot har pojkarna på yrkesläroanstalterna och gymnasiets upplevda ångest ökat: från omkring 4 procent till 8 respektive 10 procent. 
Ensammast i landet
Dialogen med föräldrarna har blivit bättre för de åländska ungdomarna medan den upplevda ensamheten stiger i alla mätgrupper. Tittar man på siffrorna för hela landet kan också konstateras att ungdomarna på Åland upplever sig ensammast i Finland. 
– Jag kan bara spåna, men jag tror att det har med sociala medier att göra. Tidigare var ungdomar mer ute tillsammans, men i dag sitter de i större utsträckning hemma och tittar på sina telefoner. Jag har ingen annan förklaring eftersom vi har bra möjligheter att utöva sport och fritidsintressen överlag, säger Ulla-Liisa Latvala som är specialsakkunnig på landskapsregeringens hälso- och sjukvårdsbyrå. 
Samtidigt pekar hon på att resultaten ibland kan vara missvisande när man jämför Åland och resten av Finland på grund av kulturella skillnader. 
– Vi är en ögrupp med influenser från Sverige som har en annan kultur än resten av Finland. Det kan hända att det finns vissa oklarheter i frågorna eftersom de är översatta från finska och frågans betydelse kan skifta. Vi använder till exempel ordet ångest mycket lättare medan det på finska är ett mycket starkare ord. Jag tror att man är lite försiktigare att svara på den här frågan i övriga Finland. 
Allt fler provar droger
Nytt för årets enkät är frågorna om fysiskt och psykiskt våld. 
– Det ser ut som att vi har mer sexuellt våld på Åland än på fastlandet – över 20 procent av flickorna i gymnasiet har upplevt sexuellt våld medan 51,7 procent av flickorna i årskurs 8 och 9 har upplevt psykiskt våld från föräldrarna. Jag är förvånad att det finns så mycket våld och sexuellt ofredande här.
Mest alarmerande tycker Ulla-Liisa Latvala att den ökade droganvändningen bland unga är. På de åländska yrkesläroanstalterna har 21,4 procent använt olagliga droger minst en gång. I årskurs 8 och 9 är motsvarande siffra 10,5 procent och i gymnasiet 15,6 procent. 
– Jag tror att den generella inställningen till cannabis har förändrats. Ungdomar har en mer tillåtande attityd i dag. Dessutom har jag förstått att det är lätt att få tag i droger här, säger Ulla-Liisa Latvala och påpekar att bara drygt 4 procent av de åländska gymnasieeleverna uppgavs ha provat olagliga droger år 2006, första gången undersökningen gjordes. 
Gymnasieeleverna mår bäst
Snusandet har också stigit bland yrkeseleverna sedan 2017 från drygt 8 procent till närmare 16 procent medan drickandet hållits på en jämn nivå – cirka 38 procent dricker sig ordentligt berusade åtminstone en gång per månad, jämfört med 27 procent i riket. 
Gymnasielever och elever i årskurs 8 och 9 dricker däremot i dubbelt större utsträckning i dag än år 2017. 32 procent av de åländska gymnasieeleverna dricker sig ordentligt berusade åtminstone en gång i månaden, jämfört med 17,8 procent i riket, och 12,5 procent av eleverna i årskurs 8 och 9, jämfört med ca 10 procent i riket. 
Enligt Ulla-Liisa Latvala verkar gymnasieeleverna ändå må bäst av alla åländska mätgrupper. 76,6 procent som går i gymnasiet upplever att livet har ett syfte medan bara 53,1 procent upplever så i yrkesläroanstalterna. 
Hon lyfter också fram att ålänningarna äter mer skolmat än resten av landet. 
– Ålänningarna har absolut bäst resultat i hela Finland vad gäller att äta skolmat, det tycker jag är positivt, säger hon. 

Jorunn Lavonius