Irlands ambassadör i Finland, Maeve Collins, gjorde i går ett officiellt besök på Åland – ett örike som hon tycker inte är helt olikt Irland.
– Både Åland och Irland är perifera områden inom EU. Förutom att ni också bor nära havet är jordbruk och turism viktiga delar av ekonomin, precis som på Irland. 
Vidare menar hon att Åland och Irland har en del likheter i lingvistiska frågor. 
– En blomstrande lingvistik är gemensam för Åland och Irland. Ni har jobbar hårt för att bevara svenska som första språk likväl som på Irland där flera samhällen talar irländska. 
Vad har stått på programmet under din Ålandsvistelse?
– Jag har träffat talmannen Gun-Mari Lindholm, vicelantrådet Camilla Gunell och landshövdingen Peter Lindbäck. Vi åt lunch i Godby och besökte sedan Optinova som exporterar medicinska rör till den irländska medicintekniken. På kvällen åkte vi båt till Rödhamn där vi åt middag med några ministrar från landskapsregeringen. Åland ser precis ut som ett vykort, det är väldigt vackert och avslappnat här. Jag skulle gärna komma tillbaka på semester. 
Vill stärka samarbetet med Norden
I ljuset av högaktuella brexit är många irländare oroade över vad som ska hända med Irlands ställning. En hård brexit, som förespråkas av Storbritanniens premiärminister Boris Johnson, kan innebära en stängd gräns mellan Irland och Nordirland. Det i sin tur medför en risk för oroligheter med tanke på den omtvistade nationsfrågan på Irland och Nordirland.
– Vi står inför många problem, det är helt enkelt oklart vad som kommer att hända nu. Vi behöver förbereda oss för en hård gräns mellan Irland och Nordirland. 
Är det sannolikt att Storbritannien lyckas gå ut ur EU utan avtal och samtidigt bibehålla en öppen gräns mellan Nordirland och Irland?
– Om de lyckas hitta en lösning utan en hård gräns där Långfredagsavtalet (fredsavtal som slöts år 1998 mellan de brittiska och irländska regeringarna, reds. anm.) gäller är det intressant för oss, men jag tror att EU har varit transparenta och tydliga i var de står i frågan. För Irland innebär situationen höga risker och därför har vi trappat upp vår konsekvensplanering. 
– Vi är beroende av Storbritannien för export av jordbruksprodukter och livsmedel genom den landbro på vilken många irländska varor passerar. Därför förbereder vi oss aktivt bland annat genom en aktiv exportkampanj och uppgradering av våra hamnar och infrastruktur. Samtidigt har regeringen upprättat finansiering för företag inom branscher som är särskilt känsliga.
Tror du att Ålandsmodellen kan bli aktuell för Nordirland i och med Brexit?
– Åland är med sin unika historiska och nuvarande situation ett intressant exempel för autonomi, men man får inte glömma att Åland samtidigt styrs av EU:s förordningar och standarder, till skillnad från Nordirland framöver. EU har främjat en flexibel tillhörighet för Åland.
Hur kommer Irlands relation med övriga EU att förändras i och med Brexit?
– Storbritannien har utan tvekan utgjort vår viktigaste relation inom EU i egenskap av närmaste granne och vi hoppas självklart att vi ska kunna fortsätta ha en stark relation. Samtidigt försöker vi stärka våra bilaterala relationer med andra EU-länder och i synnerhet de nordiska och baltiska länderna. De är intressanta med tanke på sin storlek och öppenhet och på grund av att de leder vägen inom både klimatarbetet och elektroniska tjänster. 

Jorunn Lavonius