Enligt en rapport från svenska Transportföretagen lider sjöfarten av resursbrist. Fyra av tio företag inom branschen har uppgett att de haft svårigheter att rekrytera det senaste året och man uppskattar att sammanlagt 800 personer behöver rekryteras till branschen de kommande fem åren i Sverige.
Rapporten föreslår att man ser över utbildningskvaliteten på sjöfartsgymnasierna.
– Kvaliteten på utbildningssystemet bestäms av hur arbetsgivare uppfattar arbetskraftens kompetens och i takt med att färre ungdomar söker sig till yrkesutbildningar har arbetsgivarnas kravlista blivit kortare och kortare, berättar Caj Luoma, som är chef för kompetensförsörjning på Transportföretagen.
Hur bör problemen åtgärdas?
– Det gäller allt från att ordna olika aktiviteter till att berätta vad vi kan erbjuda som bransch, informera om behovets karaktär i dag och informera om hur framtiden ser ut. Politikerna har också ett ansvar i att jobba med attityden till yrkesutbildningar eftersom ungdomar i allt högre utsträckning söker sig till teoretiska utbildningar.
Mindre fokus på praktisk kompetens
Lasse Karlsson, personaldirektör på Rederiaktiebolaget Eckerö, vittnar om att problemen att rekrytera driftspersonal till fartygen har funnits sedan länge. Han upplever att intresset för sjöfarten minskat på senare tid, framförallt när det gäller att få tag i manskapspersonal som till exempel matroser, reparatörer och fartygselektriker.
– På svenska sidan har det skett en enorm minskning av antalet sökande till sjöfartskolor och man har tvingats lägga ner en del skolor. Tittar man på antalet pensionsavgångar så kan man se att det blir stora problem i framtiden.
Han upplever inte att intresset har minskat nämnvärt till åländska sjöfartsskolan och tycker att utbildningen här är av bra kvalitet, men att man lägger mer fokus på teoretiska ämnen än tidigare.
– Man läser allt mer teoretiska ämnen för att få en högre högskolekompetens och de som kommer ut från sjöfartsgymnasiet är lite väl teoretiskt lagda för den uppgift de ska ha inom branschen.
Upplever du att det är svårt att få personal att stanna inom branschen?
– Jag tycker att cirkulationen är bra. Om vi talar om maskin- eller skeppsbefäl är de utbildningar som på samma gång ger möjligheter till mycket landjobb och där finns det ju också ett behov.
Vems ansvar är det att göra jobb på sjön mer attraktivt?
– Det är ett gemensamt ansvar. Branschen måste vara bra och bli bättre på att tala om vad sjöjobb innebär och erbjuda attraktiva jobbmöjligheter.
I Transportföretagens rapport framkommer att bara fyra procent av driftspersonalen på sjön är kvinnor. Hur ser det ut på Åland?
– Jag tror inte att könsfördelningen är mycket bättre här. Antalet kvinnor har ökat men det är fortfarande marginellt.
Är det någonting ni jobbar med att förbättra?
– Absolut, det gör vi hela tiden. Vi letar mer än gärna efter kvinnliga befäl och ser otroligt positivt på när kvinnor söker tjänsterna.
– Den största utmaningen tror jag ligger i den hårda jargong som tidigare funnits inom sjöfarten och som inte har varit speciellt lockande för kvinnor. Det tar tid att få bort den stämpeln, men ju fler kvinnor som kommer in och ser att det är en annan miljö i dag, desto fler kommer att komma.
Uppsökande
Lena Marcus, sjöfartspersonalchef på Viking Line, ser vissa svårigheter att rekrytera till sjöyrken. Det handlar dock inte främst om driftspersonal utan om serviceyrken ombord.
– Till exempel kockar är det otrolig brist på både till sjöss och i land. Sommartid är det otroligt hård konkurrens om dem, säger hon.
Även serveringspersonal och andra yrkeskunniga personer kan periodvis vara svåra att hitta. Till försäljningsjobb som inte kräver specifik utbildning är det enligt henne lättare.
– Om man jämför med hur det var tidigare måste man som arbetsgivare vara betydligt aktivare i dag och ägna sig åt uppsökande verksamhet. En annan skillnad är att sökande är mer intresserade av företagets värderingar och miljötänkt, så det är också något vi behöver jobba aktivt med, säger Lena Marcus.
Fördelarna med arbete till sjöss behöver lyftas fram tydligare för att locka fler sökande, menar hon.
– Jag är kanske partisk, men det är ett ganska tacksamt yrke. Det är lite intensivare arbetsperioder och sedan längre ledigheter, och lönenivån är konkurrenskraftig, säger hon.
Jorunn Lavonius