– Jag har alltid känt mig annorlunda. Det har känts som om alla andra kan saker som inte jag kan. Men samtidigt kunde jag inte se någon egentlig orsak till varför jag skulle vara sämre, säger Catrin Jansson, som i dag är 32 år.
Hon känner sig obekväm i sociala situationer, förstår inte helt det sociala samspelet.
– Vad pratar man om med nya människor? Hur beter man sig? Det känns som om alla andra hela tiden har fått en massa information som inte jag har fått.
Hon har pressat sig hårt för att passa in, mått dåligt och varit ständigt trött.
– Jag har haft kontakt med psykiatrin i omgångar och fått diagnosen depression. De gav mig medicin och så kändes det bättre ett tag, men det höll inte i sig.
Hon blev mer och med övertygad om att det var något annat, något underliggande som dränerade henne på energi.
Läste på forum
I 25-årsåldern beslutade hon sig för att gå till botten med det. På webbsajten www.aspergerforum.se läste hon berättelser skrivna av människor på autismspektrumet.
– Och jag kände igen mig i deras beskrivningar. Så jag tog upp autism med psykiatrin och då tyckte de att vi hade nog med belägg för att göra en utredning.
Det finns mycket okunskap och många fördomar om autism.
– Om man googlar ordet hittar man stereotyper som att en person med autism tolkar allt bokstavligt eller saknar empati. Det är ensidiga och utifrån kommande beskrivningar. På forumet läste jag texter av människor som beskrev sina egna upplevelser och där kände jag igen mig.
Catrin återkommer dock flera gånger till att hon egentligen bara kan tala om sina egna upplevelser. Alla har sina individuella upplevelser av att befinna sig på det breda autismspektrumet.
Lite kritisk
– Jag är lite kritisk till att psykiatrin så fort satte diagnosen depression på mig och nöjde sig med det. Visst jag har varit deprimerad, men ingen frågade sig varför. När jag senare läste mina journaler såg jag att läkarna antecknat det jag berättat, att de hade sett mig, men inte dragit några slutsatser när jag sa att det jag upplevde inte kändes som en vanlig depression.
Hon skulle just fylla 27 år när utredningen slog fast att hon har Aspergers syndrom, en diagnos på autismspektrumet.
– Diagnosen ändrade ju inte mitt liv. Jag är samma Catrin som före. Men den gav mig en ökad självförståelse. Nu behöver jag inte tänka att mina problem beror på att jag är misslyckad och sämre än alla andra. Det är min hjärna som är annorlunda.
Hon har hunnit utveckla egna strategier för att handskas med problem.
– Men nu känner jag att det är okej att vara konstig eftersom jag förstår varför.
Föreläser
I dag torsdag föreläser Catrin på Ålands hotell- och restaurangskolan om sina upplevelser och vägen fram till diagnosen. Det är Ålands autismspektrumförening som arrangerar.
– Autism är underdiagnosticerat hos tjejer och kvinnor. Det är viktigt att uppmärksamma.
Hon menar att nästan all information om diagnosen är skriven av läkare och forskare som ofta fastnar i funktionsetiketterade, som hög- och lågfungerande.
– Det underlättar bara för omgivningen men inte för den berörda personen. Jag vill berätta om diagnosen autism från mitt eget perspektiv.
Petter Lobråten