Om ejdern som art ska överleva på Åland måste människor finnas på plats i skärgården för att skrämma bort predatorer, dygnet runt, under ådornas häckningstid och fram till att deras kullar är stora nog att inte bli omedelbara byten.

Det var talarna eniga om under en diskussion i lagtingets auditorium på måndagskvällen. Mötet arrangerades av bland andra Gun-Mari Lindholm och Johan Mörn. De stod bakom medborgarinitiativet ”Skydda sjöfågelstammen”, som undertecknades av 3.206 personer och lämnades in till lagtinget i juni 2020.

I initiativet föreslogs att jaktlagen skulle ändras så att balansen mellan sjöfågelstammen och dess predatorer kan upprätthållas. Lagtingets social- och miljöutskott höll med om det och föreslog två förändringar av lagen: att förbudet mot landstigning på fågelskyddsområden inte ska gälla i fall där mänsklig närvaro kan gynna sjöfåglarnas häckning samt att vissa nya fångstredskap och fångstsätt ska tillåtas för att utrota de invasiva främmande arterna mårdhund och mink.

Ådvakter

Ett förslag till ändring av jaktlagen har nu tagits fram och är ute på remiss till den 15 april.

– Bägge de här delarna finns med i förslaget, säger jaktförvaltare Robin Juslin om utskottets förslag.

Under diskussionen säger flera insatta personer att det enda sättet att skydda ådorna från predatorer, främst havsörnar, är att människor är på plats på holmarna och att de är där konstant under hela häckningsperioden.

Enligt Lucas Wideman från projektet ”Ådans vänner” har man dragit den slutsatsen efter två säsonger på Båtskären när man har försökt skydda ådor och deras bon. 2020 blev man chockade över hur många bon som plundrades, trots mänsklig aktivitet i området.

– Vi märkte att vi egentligen inte kan fara därifrån.

Säsongen 2021 hade man ådvakter på plats i princip hela häckningssäsongen, dygnet runt.

– Det blev en markant skillnad, säger Lucas Wideman.

Utfallet visar att det går att göra något för att rädda sjöfåglarna, men att det krävs mycket jobb.

Han förespråkar även utrotning av invasiva rovdjur som mårdhund samt en revidering av förvaltningsplanen för havsörn.

Fågeldirektiv

Vad gäller havsörnen säger Robin Juslin att utgångspunkten är att arten är fredad enligt EU:s fågeldirektiv. Undantag får ske om det inte finns några andra lämpliga lösningar.

– Skyddsjakt på havsörn kan inte vara målet. Kan man uppnå samma resultat med en annan åtgärd ska den åtgärden väljas, säger han.

Robin Juslin redogör för olika åtgärder som vidtagits genom åren och för samarbetet med Ålands fågelskyddsförening kring fågellivet på studieområdet Lågskär.

Man har testat bland annat drönare och avledande utfodring utan tillfredsställande resultat. Det som däremot fungerat är att öka den mänskliga närvaron.

– Där blev vi överraskade över att få ett så bra resultat utan att ha stört havsörnarna aktivt, säger han.

Har informerat EU

Enligt Robin Juslin är den åländska ejderstammen som sådan välmående och produktiv, om man skulle lyckas minska det hårdaste trycket från predatorer. Nu är arten däremot så decimerad på Åland att landskapsregeringen har informerat EU-kommissionen om läget.

– Så att de vet vad som pågår och för att vi snart inte vet vad vi ska göra längre.

Under diskussionsmötet nämns behovet av att sikta in sig på vissa förvaltningsområden där man skyddar ådorna, för att behålla några bestånd på Åland som kan föröka sig längre fram om mer långsiktiga tillvägagångssätt hittas.

Johan Ekholm, ordförande för Ålands fågelskyddsförening, säger att alla måste hjälpa till att kartlägga var det finns populationer kvar på Åland, där man kan sätta in åtgärder.

– Att ha människor på dessa platser dygnet runt är det enda sättet, säger han.