Högsta förvaltningsdomstolen underkände LR:s behandling av Henrik Löthmans ansökan om att få sina yrkeskunskaper som lärare, som han utbildat sig till i Sverige, godkända också på Åland.
Henrik Löthman, som har en lång erfarenhet som lärare på Åland, är utbildad i Sverige och fick avslag på sin ansökan om att få sina yrkeskvalifikationer ratificerade. LR sade nej och HFD har nu alltså underkänt det beslutet, vilket Ålandstidningen berättade i fredags.
Ger bakläxa
Utbildningsminister Annika Hambrudd säger att man översiktligt tittat på HFD:s utslag på utbildningsavdelningen och dragit en rad slutsatser av domen. Bland annat att beslutet som sådant inte var felaktigt, men väl hur det utformades.
– HFD ger regeringen bakläxa och upphäver beslutet från den 29 augusti 2019 eftersom domstolen bedömer att LR inte motiverat beslutet tillräckligt.
Ministern berättar att beslutet ska motiveras i tre steg. Det första ska beskriva de kvalifikationer som den sökande har och vad som krävs på Åland. Det andra steget ska beskriva skillnaderna mellan den sökandes kvalifikationer och kraven på Åland. Det tredje steget ska motivera beslutet utifrån den sökandes arbetslivserfarenhet och om detta räknas till godo eller inte.
– Det är i det tredje steget det brustit, säger Annika Hambrudd.
Ny grupp
Utbildningsministern tillsatte tidigare i år en arbetsgrupp som fick i uppdrag att se hur landskapet bättre kan hantera problemet mellan den svenska utbildningens kvalifikationsnivå och de åländska kraven. Arbetsgruppen lämnade sin rapport i mitten av maj.
– Arbetsgruppen säger att det krävs ett djupare arbete kring de enhetliga reglerna så att de som utbildar sig tydligt vet vad de måste uppdatera för att arbeta på Åland.
Därför vill Annika Hambrudd se en fortsättning på arbetet.
– Vi behöver tillsätta arbetsgruppen igen och titta djupare. Det skulle underlätta för utbildningsbyrån att ge klara besked.
Vill ha blandning
Annika Hambrudd är tydlig med att LR vill att den åländska lärarkåren också i framtiden ska bestå av en blandning av lärare utbildade i såväl Finland som Sverige.
– Det är det som är vår styrka, att vi har lärare som är utbildade på många håll i världen, men främst i Finland och Sverige. Vi måste se på hur man kan underlätta för de som utbildar sig i Sverige, för vi har många ålänningar som utbildar sig i Sverige och vill undervisa på Åland. Och de ska känna sig välkomna.
Hur påverkar HFD:s beslut i Henrik Löthman-fallet ert arbete på kort sikt?
– Det kan jag inte svara på nu. Det förvaltningen måste göra är att skapa de här bedömningskriterierna så att den som säker klart och tydligt vet vada som saknas.
Henrik Löthman förde i Ålandstidningen på tal ersättning för den tid han fått arbeta som obehörig lärare till lägre lön. Är det något LR tagit ställning till?
– I så fall är det något man måste komma in med en anhålla om. Det har inte funnits någon diskussion om ersättningsmål eller sådana saker.
Hur många fler än Henrik Löthman kan vara i samma situation som Henrik Löthman?
– Det vågar jag inte svara på. Men det är väldigt många som lämnar in ansökningar varje år eftersom många ålänningar studerar i Sverige. Därför är det så viktigt att vi får det här klart på ett enhetligt och kvalitetssäkert sätt. Åländska studerande ska alltid känna sig välkomna tillbaka och veta vad som gäller, säger Annika Hambrudd.
Fakta
Så fungerar reglerna kring lärarbehörighet
Problemet med behörigheterna uppstod när Sverige ändrade sin lärarutbildning. Numer indelas den svenska grundlärarutbildningen i två block, förskola till årskurs 3 eller årskurs 4 till 6. I Finland utbildas däremot för årskurserna 1–6. Det innebär att de som utbildas i Sverige inte per automatik kan arbeta som grundskolelärare på Åland där de flesta lärare har alla årskurser från 1 till 6.
För de svenskutbildade lärare som vill arbeta på Åland finns två alternativ, att genomgå en anpassningsperiod på ett år där man oavlönat jobbar tillsammans med en handledare, eller att avlägga ett lämplighetsprov vid Högskolan.
Jonas Bladh
