Redan tidigt på valkvällen den 20 oktober förra året stod det klart att Centern skulle bli största parti och att partiledaren Veronica Thörnroos skulle bilda den nya landskapsregeringen (LR). Så långt gick allt enligt hennes och partiets planer.När hon nu slår sig ned på Ålandstidningens redaktion med en kopp kaffe för att se tillbaka på det första dryga halvåret som lantråd kan hon konstatera att inte mycket blev som man trodde. Både skandaler och stora frågor där regeringspartierna inte är ense har testat hennes ledarskap. Men det största testet har, förstås, coronapandemin varit.I och med att Finlands regering valde att aktivera beredskapslagen och försätta landet i undantagstillstånd hamnade regeringen Thörnroos i den märkliga positionen att Åland i praktiken styrdes från Helsingfors, självstyrelsen till trots.– Till vissa delar, säger Veronica Thörnroos.Till ganska stora delar.– Absolut.Och dessutom fanns det stora oklarheter vem som skulle finansiera de beslut som nu togs av staten.– Och om vem som skulle fatta beslut också, säger lantrådet och berättar om hur behörighetsfrågan i olika beslut bollades fram och tillbaka allt eftersom nya besked kom om exempelvis stängningen av restauranger.– Jag var på något vis lite fascinerad över att vi talar om lagar och förordningar som påverkar dig som företagare och mig som besökare. Och nu åker det fram och tillbaka mellan Helsingfors och Mariehamn och det råder ett oklart läge. Jag tyckte det var surrealistiskt.På riksplanet har det väckts åsikter om att beredskapslagen ska utvärderas efter att den nu använts för första gången. För Ålands del var det ju extra speciellt med tanke på att självstyrelselagen i princip inaktiverades genom ett ensidigt beslut av den finska regeringen.– Men det är nog det som är meningen med beredskapslagen, att den ska åsidosätta allt annat, det är ju därför man har den. Den går över andra lagar, säger Veronica Thörnroos.Lantrådet säger dock att en diskussion om beredskapslagen kommer att komma när väl coronakrisen är över.– Vi ska sammanställa de problemområden vi uppfattat. Göra en total kartläggning av det och sedan en ta en ingående diskussion med Justitieministeriet. Nog insåg de också där att det var problem. De var nog minst lika bekymrade som vi var.Bildade ledningscentralI självstyrelsegården förändrades det dagliga arbetet i grunden i och med att pandemin hotade både landskap och land. En ledningscentral inrättades och dit styrdes samtliga ärenden som hade med pandemin att göra. I toppen av krisorganisationen satt lantrådet och dåvarande förvaltningschefen Dan E Eriksson.– All information gick genom oss, sedan slussade vi ut den till avdelningarna, säger Veronica Thörnroos.Hon framhåller att ett av de viktigaste råden hon fick initialt i krisen kom från de som hade handskats med stormen Alfrida.– De sa: ”ni måste satsa på kommunikationen, se till att ni har information på regelbunden basis”. Det tog vi till oss.Varje dag under en rad veckor stod Veronica Thörnroos tillsammans med landskapsläkare Knut Lönnroth och andra myndighetschefer och ministrar i direktsända presskonferenser och redogjorde för coronaläget på Åland. För alla ålänningar som följe sändningarna blev det tydligt att det var lantrådet som höll hårt i tömmarna i landskapsregeringen.Du har varit betydligt mer synlig och central än lantråden de senaste åtta åren. Hur har det påverkat dig i ditt ledarskap?– Jag frågade faktiskt efter två veckor om det var någon som var intresserad att byta plats med mig i ledningscentralen, men det var det inte.– Det blir ju ofta så i en krissituation, det finns ingen plats för demokrati i en ledningscentral. Det blir några få som har ledartröjan på sig, det är ingenting konstigt.Jag har uppfattat dig som mycket mer ledare än dina företrädare, som att du pekat med hela handen.– För att det behövdes mer av hela handen.Är det en utmaning för dig som ledare att inta en så dominant position som du haft under våren? Hinner man ta hand om det interna ledarskapet också?– Visst fanns det vissa av mina ministrar som tyckte att de borde få mer synlighet än vad de fick inledningsvis. Sedan, när situationen blev mer allvarlig, uppfattade jag att de nog accepterade att jag tog den ledarroll som jag gjorde.Finns det en risk att du ”kväver” de andra i regeringen?– Om det hade varit som normalt, så hade inte ett sådant ledarskap varit lyckat. Men i det här läget, när allting var upp och nedvänt, tror jag inte på ett delat ledarskap på åtta personer, säger Veronica Thörnroos.Bland oppositionspolitiker viskades det under våren att regeringen Thörnroos räddades av coronakrisen, att den inte skulle ha hållit ihop om inte krisen kommit.– Oppositionens roll är att kritiskt granska det regering gör, och var det det mest konkreta man kom på nu så...Ett av besluten som delat landskapsregeringen är det man tog om att säga upp avtalet om elhybridfärjan. Redan i regeringsprogrammet reserverade sig Moderaterna mot åsikten, och enligt Ålandstidningens uppgifter var det hårda diskussioner även i samband med att beslutet fattades.– Ja, men där var vi överens i samband med regeringsbildningen att där kommer vi inte att vara ense. Och det får man då acceptera om man är med i regeringssamarbetet.Var det ett svårt beslut?– Nej.Trots att ni riskerar skadestånd?– För mig är det viktigt att ha samma åsikt i regeringsställning som jag hade i opposition.I regeringsprogrammet står att kommunreformen ska rivas upp, men inte hur situationen för de kommuner som står inför en djup ekonomisk kris ska lösas.När kommer ett tydligt besked om vad ni vill?– Jag tror att det kommer i samband med budgeten, eftersom vi kommer att måsta revidera regeringsprogrammet med tanke på läget. Sedan är det ekonomin som sätter ramarna för vad vi kan förverkliga och inte.Landskapets ekonomi har det senaste halvåret gått från att se ganska ljus ut till att efter coronakrisen innebära åtskilliga miljoner mindre på intäktssidan de kommande åren. Därtill kvarstår fler hot mot den åländska ekonomin, till exempel hur det går för rederierna.Hur orolig är du för rederinäringen?– Orolig. Alla verksamheter som direkt eller indirekt hotar Åland är allvarligt. Och sjöfarten står för nästan 20 procent av vår bnp. Det är ekonomin som oroar mig mest, inte självstyrelselagen utan ekonomin.Nästan säkert kommer kravet på att landskapets förvaltning ska minskas att komma när budgeten ska debatteras i höst. Behövs det ett stålbad i de offentliga verksamheterna?– Jag vill inte använda ordet stålbad. Men jag tror att vissa fokusområden behöver förstärkas och andra kan tas ned lite.Kommer ni att tvingas banta ned regeringsprogrammet till några få fokusområden på grund av det ekonomiska läget?– Jag tror det, men jag vill inte föregripa diskussionen med kollegorna. Men det är det rimliga.Är du orolig inför den diskussionen, att regeringen inte håller?– Jag är inte orolig egentligen. Det blir säkert långa och svåra diskussioner. Men vi hade här på Åland ett otroligt bra startläge före krisen med låg arbetslöshet och god tillväxt.Men god tillväxt var det väl inte?– Inte bra kanske, men den kunde varit värre. Och allt det grundläggande hade vi på plats. Men sist och slutligen är vi så små att vi påverkas av allt.Semestern är slut och lantrådet Veronica Thörnroos tar åter över makten i landskapsborgen i dag måndag. Ingen vet hur hösten kommer att se ut, om det blir mer av hela handen-ledarskap i nya kriser eller om politiken får återgå till det normala igen. Klart är att det är ett lantråd som är suget på att fortsätta sitt värv, det som inte har blivit alls som hon tänkt sig.– Det ska bli kul, jag gillar utmaningar, säger Veronica Thörnroos.Och sådana lär det finnas gott om också framledes.

Jonas Bladh