Kommer lib-center-regeringen att spricka på EU-fördraget eller klarar man av att enas?
Kravet att använda fördraget som påtryckning för att få inflytande i EU verkar vara starkare i centern än hos de liberala kollegerna.

fakta
EU-fördraget
Ett nej i lagtinget till Lissabonfördraget innebär att Finland sannolikt inte kan ratificera fördraget eftersom Finland då riskerar fördragsbrott.
Ett åländskt nej leder till att Finland måste förhandla med alla de andra EU-staterna.
Resultatet av förhandlingarna kan bli att Åland ställs utanför Lissabonfördraget eller utanför hela EU.

POLITIK I mars väntas presidenten sända det nya EU-fördraget, Lissabonfördraget, till lagtinget för behandling.
Från politiskt håll har budskapet tidigare varit att det åländska inflytandet i EU måste vara tryggat för att lagtinget ska säga ja till fördraget. Man har främst talat om en plats i EU-parlamentet och talerätt i EG-domstolen och EU-kommissionen och, på senare tid, också medverkan i ministerrådet.
Vill ha utvärdering
När lagtinget måste ge sitt svar är inte klart, en del anser att det kan ske först i höst. Till hösten har landskapsregeringen lovat en utvärdering av EU-medlemskapet.
- Jag vill ha en ordentlig utvärdering innan lagtinget bestämmer sig. Det är också viktigt att få veta vad som händer om vi säger nej, säger Gun Carlson (c).
Centern kommer, enligt Carlson, att kräva tydliga skrivningar för att godkänna fördraget. Centerns ordförande Veronica Thörnroos anser att lagtinget bör använda fördraget som medel för att få sin röst hörd.
Till pappers
- Vi har ett bra förhandlingsläge just nu.
För c-basen räcker det inte med bara muntliga löften från Finland om ökat inflytande.
- Det ska vara nedtecknat på papper. Talerätten är viktigast att få igenom men inflytandefrågorna måste sammantaget få en tillfredsställande lösning.
Att fördraget skulle bli en regeringsfråga tror varken Thörnroos eller Carlson.
- Målet är förstås att vi ska diskutera oss samman.
Kritiska Englund
Betydligt mer kritisk till hela EU-projektet är Anders Englund (c).
- Min utgångspunkt är att säga nej till fördraget. För att jag ska rösta ja krävs betydligt bättre påverkningsmöjligheter, bland annat en EU- parlamentsplats.
Ett nej till fördraget i lagtinget skulle enligt Englund väcka uppmärksamhet och leda till diskussioner både i Helsingfors och Bryssel.
- Det här är kanske sista chansen att få vår stämma hörd.
Henry Lindström (c) kan inte för dagen svara om han röstar ja eller nej. Han tycker inte att konsekvenserna av ett utanförskap måste vara klarlagda den dagen lagtinget röstar.
Bestämma själva
På den liberala flanken hoppas gruppordförande Gunnar Jansson få tillbaka den opt-in-klausul som gällde på 1990-talet, alltså att ett EU-fördrag inte gäller på Åland om inte lagtinget uttryckligen bestämmer att det gäller här.
- Så var det med EES-fördraget och med EU-anslutningsfördraget men det här tövlades bort sedan, hur vet jag inte.
Om Åland kunde få tillbaka den här möjligheten skulle det ge Åland mer inflytande, menar Jansson.
- Då bestämmer vi själva om vi är med eller inte.
Inte pressa andra
Folke Sjölund (lib) är beredd att säga ja till Lissabonfördraget. Parlamentsplatsen och talerätten behöver inte vara lösta för att han ska rösta ja.
- De frågorna hör inte ihop. Vi ska både fortsätta kräva och tala för inflytandefrågorna men jag tror inte på att använda Lissabonfördraget som påtryckningsmedel. Det är ingen bra metod att försöka pressa andra för att uppnå egna fördelar. Vi ska i stället övertyga med goda argument.
Inte sabotera
Sjölund påpekar att Lissabonfördraget lyfter fram de regionala frågorna och städar i regeldjungeln.
- Fördraget är ett steg framåt och vi har ingen anledning att sabotera det.
Åke Mattsson (lib) tycker däremot att krav på inflytande ska vara förutsättningen för ett åländskt ja.
- Vi har ett ypperligt tillfälle att få igenom krav på inflytande nu.
Lagtinget kan alltså säga antingen ja eller nej till Lissabonfördraget. En tredje möjlighet är att inte ge något svar alls och då förfaller ärendet i och med nästa lagtingsval. Vad som händer i fall av uteblivet svar är oklart.

Kerstin Österman