Gråsälen har de senaste 20 åren varit en framgångsrik art, speciellt i vattnen kring Åland. – Tillväxten hos arten som tog ordentlig fart kring år 2000 hade sin allra största framgång i åländska vatten, säger Fredrik Lundberg. Uppemot 70 procent av Östersjöns gråsälar huserar i vatten runt Åland, det beror till stor del på de gynnsamma förhållanden som råder här. På Åland finns i dag 230 registrerade fiskare varav endast en handfull har fisket som huvudsyssla. Fiske som binäring är dock betydligt större. – Det åländska mångsyssleriet har genom tiderna varit viktigt för överlevnaden, och fortsätter att så vara, säger Fredrik Lundberg.
Betydande sälskador
Man kunde hävda ett det existerar en balans mellan antalet yrkesfiskare och gråsälsbeståndet. – Ja, man tvingas lägga nät under kortare tider och i stora områden där sälen finns går inte alls att använda vattnen för fiske längre. Det leder i sin tur till ett ökat småskaligt fiske inomskärs. Hur stora ekonomiska skador förorsakar gråsälen årligen för Ålands fiskare? – Det går egentligen inte att säga, men betydande. Dels äter de fisk ur näten, dels förstör de näten och förorsakar en brist på fisk i stora områden. Ökar de skadorna årligen? – De ligger nog på en ganska konstant nivå, men den nivån är alltför stor. Den är såpass väsentlig att det är svårt att försörja sig på fiske här.
Hoppas på utvidgad ersättning
Skötfisket och kustfisket är särskilt hårt drabbat av sälarnas framfart. Ersättningssystemet för sälskador har enligt Fredrik Lundberg varit bra, men för litet. – Det finns så att säga en klumpsumma för sälskador, när den kvoten är uppnådd är det också slut på ersättningarna. Det är ett bra system som rett upp situationen för många fiskare, men det vore önskvärt med en större pott för sälskadorna, säger han. Från början var den hjälpen tänkt som ett näringsstöd, men efter en EU-notifiering betalades den ut på vissa premisser och stödnivån var tänkt att sjunka successivt. – En revidering av den tanken vore på sin plats, men det kommer ju snart en ny EU-period. Då hoppas vi att den förnyas, säger Fredrik Lundberg.
Jakten lider av EU-förbud
För närvarande får 450 gråsälar skyddsjagas i landskapet, normalt fälls dock bara någonstans mellan 70-120 sälar. I fjol kunde en uppgång skönjas med 128 fällda djur och per den 22 juli i år har 169 stycken skjutna sälar inrapporterats, enligt landskapets jakthandläggare Roger Gustavsson. – Det finns nog ett intresse för säljakten, men problemet i hela Norden är EU-förordningen som förbjuder handel med sälprodukter. Det blir svårt att genomföra jakten i praktiken när man måste omhänderta allt själv, säger han. Lobbas det mot EU från åländsk sida för att få till stånd en förändring i förordningen? – Nja, inte särskilt aktivt. Vi var med och jobbade när förordningen skulle bli aktuell och fick då en del framgång. Men efter att Kanada och Norge ansåg att ett åländskt undantag var orimligt kunde vi inte göra så mycket mer.
”Har försökt ändra förordningen”
EU-parlamentarikern Nils Torvalds har genom åren försökt få en ändring i förordningen. – Vi försökte för två-tre år sedan när ursprungsbefolkningsrättigheter var på tapeten. Men det skulle kräva att några medlemsländer tar upp frågan i rådet och att vi i parlamentet fick igenom ett eget initiativbetänkande, säger han. Hur ser du på sambandet mellan få fällda åländska sälar och förbudet att handla med sälprodukterna? – Det finns ett samband, vad gör skytten med sitt byte? Kanske en festmåltid efter lyckad jakt, men vad gör man med tranet? Och skinnet kan man inte heller sälja. Finns det också några nationella, juridiska trösklar som behöver överstigas för att få till stånd en ändring på Åland och i Finland? – Jag tror inte det, men det kan finnas psykologiska och ideologiska hinder. Slutresultatet är att vi har fått en för stor och ohälsosam sälpopulation, säger Nils Torvalds.

Peter Pussinen