Intresset för sjöfartsyrken har sjunkit de senaste åren. I år sökte bara 32 personer till sjökaptensutbildningen på Högskolan på Åland, jämfört med 78 stycken år 2012. Också till maskinteknikutbildningen har intresset minskat – år 2013 sökte 35 personer till utbildningen och i år 22. 
– Antalet sökanden har sjunkit stadigt de senaste sex åren, säger Högskolan på Ålands informationskoordinator Annika Lindqvist. 
Högskolan på Åland har tidigare haft 24 platser på alla sina program, men har minskat antalet till 16. De senaste åren har genererat omkring 10 studerande till sjökaptensutbildningen per år.
– Antalet sökande tenderar fluktuera på samma sätt som i riket och i Sverige, och där har det varit nedgång i flera år. Nu ser man att det finns massor med jobb på sjön, men det blir alltid en fördröjning innan det påverkar antalet sökanden, säger Högskolan på Ålands vicerektor Bengt Englund.  
Tror du att sjöfartsutbildningarna kan få ett uppsving igen?
– Det måste vi tro. Ungdomens intressen och tankesätt förändras ju, men det är upp till oss och hela Åland att göra oss attraktiva för studerande, till exempel genom att se till att det finns bostäder. Vi är lite beroende av yrkesgymnasiet, om de har många studerande brukar många ofta komma till oss. 
Tror du att många som går sjöfartsutbildningar väljer att jobba på land i stället för på sjön?
– Jag tror att de flesta initialt väljer sjön men efter en tid söker sig till land på grund av familj. 
Hur ser det ut med könsfördelningen på era utbildningar?
– Naturligtvis kunde det gärna vara mer damer på våra tekniska utbildningar och sjöutbildningar. Vi jobbar ständigt med att förbättra saken. Sjöfartsyrket är traditionellt mer maskulint, men det har ju ändrats med åren. 
Hur jobbar ni med att förbättra läget?
– Vi tar tag i saker som dyker upp och förmedlar det vi kan som kan påverka sådana här saker. 
Till exempel?
– Jag kommer inte på något just nu. 
Fullproppat på gymnasienivå
Också på gymnasienivå har intresset för sjöutbildningar varit lågt sedan 2013. I år fick utbildningen dock ett uppsving.
– Intresset varierar över tid men i år har vi haft betydligt fler sökande än utbildningsplatser tack vare att vi jobbade väldigt mycket med rekrytering och olika marknadsföringsåtgärder under förra läsåret, säger Lars Selander som är platsansvarig för sjöfartsutbildningarna på Ålands gymnasium. 
Hur kan sjöfartsyrken göras mer attraktiva bland ungdomar?
– Det är alltid en utmaning att locka sökande och att upplysa dem om vad vi erbjuder. Men det ligger också hos rederierna att aktivt informera om vad de kan erbjuda. 
Lars Selander berättar att man i en intern undersökning har tittat på sex årskullar som tagit examen och tagit reda på vad de gör i dag. Han uppger att majoriteten jobbar på sjön, men att många också väljer att studera vidare på högskola, ofta på utbildningar med sjöfartsanknytning. 
Tycker du att gymnasieutbildningarna motsvarar branschens behov i dag? 
– Vi har ett mycket nära samarbete med yrkesverksamma inom branschen. I vårt yrkesråd finns representation från i princip alla kompetensområden som ger synpunkter på hur utbildningen bör se ut och vår praktikansvarig har ett nära samarbete med olika fartyg. 
– Vi gör så gott vi kan utgående från de styrdokument vi har och gör allt för att ungdomarna ska bli anställningsbara. Men ytterst är det ju internationella och nationella regler som styr hur utbildningarna ser ut. Till skillnad från andra yrkesutbildningar på gymnasienivå får ungdomarna ett behörighetsbrev som gäller över hela världen. 
Lars Selander tillägger att han inte håller med Rederiaktiebolaget Eckerös personaldirektör Lasse Karlsson, som i måndagens tidning menade att sjöfartsutbildningarna har blivit allt mer teoretiska. 
– Det där är totalt felaktigt, det kan man bland annat få verifierat via utbildningsstyrelsen i Helsingfors vars examensgrund vi följer. Det har blivit allt mer fokus på att mäta studerandes praktiska kunnande via yrkesprov. 
Hur ser könsfördelningen ut bland de som söker till era utbildningar?
– Över tid har det fluktuerat mellan 5 till 15 procent. 10 procent av årets ettor är kvinnor. 
Hur jobbar ni med att förbättra könsfördelningen?
– Vi informerar om att det går lika bra för flickor som pojkar att jobba till sjöss. 

Jorunn Lavonius