Valdeltagandet steg i lagtingsvalet och sjönk i kommunalvalet jämfört med valet 2003. Andelen äldre som röstade steg medan valdeltagandet sjönk bland de yngre. Kvinnor röstar fortsättningsvis flitigare än män.
STATISTIK Åsub har grundligt undersökt valdeltagandet i lagtings- och kommunalvalet. Valdeltagandet var 67,8 procent i lagtingsvalet, något högre än vid valet 2003. I kommunalvalet var det 66,4 procent och sjönk därmed med några procent.
De yngres intresse för att rösta sjönk medan valdeltagandet bland de äldre steg. Kvinnorna fortsätter vara duktigare än män på att gå och rösta, andelen kvinnliga röstande har stigit. Jämfört med valet 2003 valde förstagångsväljarna i större utsträckning att inte rösta.
Kvinnor under 25, män under 30 och kvinnor över 80 har ett lågt valdeltagande, under 50 procent.
Kvinnor i åldern 30 till 79 år och män mellan 40 och 79 röstar i högre grad än andra grupper. Duktiga på att röta är även skärgårdsborna.
Ändrade regler för nyinflyttade
Personer som enbart får rösta i kommunalvalet för att de saknar hembygdsrätt har ett lågt valdeltagande. Det är en orsak till att valdeltagandet sjönk i kommunalvalet.
Antalet röstberättigade i kommunalvalet utan hembygdsrätt har stigit, över 1.300 fler än vid valet 2003. Det ökade antalet personer utan hembygdsrätt med rösträtt berodde delvis på en ändrad lagstiftning som ger rösträtt efter ett år i stället för tre år. Men det beror även på ökad inflyttning. Dessutom sjönk valdeltagandet inom gruppen jämfört med tidigare val.
Åsub har undersökt valdeltagande under de tre senaste valen. Man har kunnat konstatera att en stor grupp väljare röstar vid vissa val och inte vid andra. Under de senaste tre valen röstade 55 procent av väljarna i alla tre val medan 30 procent röstade i ett eller två av valen. Avstod från att rösta i alla tre val gjorde 15 procent av de som var röstberättigade under hela perioden.

Ålandstidningen