Fastighetsskatt gynnar kommunalskattebetalarna som kollektiv.
Fastighetsskatten har rört upp en del vågor. Det finns anledning att analysera frågan och se också fördelarna. Mariehamns skulle ha nytta av mer skatteintäkter och de kan skapas på två sätt. Det ena är att höja skattöret och det andra är att bredda skattebasen. Fastighetsskatten är ett verktyg för det senare och givetvis är båda sätten möjliga att använda.
I Mariehamn finns cirka 6 000 bostäder, av dessa saknar c:a 1 000 kommunalskattebetalare, alltså 18 % av bostäderna. Skulle alla bostäder i staden innehålla lika många och lika avlönade kommunal-skattebetalare skulle kommunalskattebeloppet med nuvarande skattöre stiga från 33 till 40 miljoner euro, ett tillskott på 7 miljoner euro.
Fastighetsskatten tar in skatt även från dessa 1 000, alltså en breddning av skatteunderlaget. Fastighetsskatten beräknas i liggande förslag ta in totalt 1 900 000 euro vilket betyder cirka 350 000 euro från de bostäder som i dag står utanför systemet. Det minskar skattetrycket på dem som betalar kommunalskatt.
Vi har ytterligare en grupp som står utanför det direkta kommunala systemet, nämligen de som tar sin inkomst via dividender. De blir då samfundsbeskattade varav en mindre del kommer kommunen tillgodo. Det är oklart för mig hur stora belopp det rör sig om men ovannämnda 350 000 euro ökar med fastighetsskatt.
Det slutliga målet bör dock vara att alla bostäder i Mariehamn bebos av kommunalskattebetalare. Den skatteväxling som fastighetsskatten innebär påverkar ekonomin i en positiv riktning för Mariehamns kommunalskattebetalare som kollektiv.
Lennart Isaksson (M)

Ålandstidningen