Den arbetsgrupp som ser över hur jämställdhetsarbetet inom lagtinget skulle kunna förbättras har sökt den svenska pedagogen och debattören Anna-Karin Wyndhamn för ett hörande, på förslag från Stellan Egeland (Ob), som är en av arbetsgruppens ledamöter och som hotat lämna gruppen om hörandet inte arrangerades.

Anna-Karin Wyndhamn var tidigare anställd på svenska Nationella sekretariatet för genusforskning, och gav år 2020 ut en bok med titeln Genusdoktrinen tillsammans med skribenten Ivar Arpi.

Boken har väckt kritik för att vara politiskt vinklad, och problematiserar hur genusvetenskap tillämpas i svensk politik och akademi.

Nina Fellman, som liksom Stellan Egeland är en av arbetsgruppens ledamöter, skickade under måndagen ut en insändare där hon sade att hon måste överväga om hon fortsatt kunde vara en del av gruppen om hörandet gick igenom.

– Jag kan inte se det som något annat än ett försök att legitimera politiska provokatörer och radikalisera en debatt som utgår från styrdokument och regeringsprogram. Jag förstår varför Stellan Egeland vill det, alla partier har rätt att driva sina sakfrågor, men jag förstår inte varför regeringen skulle gå med på det. Folk som har sakkunskap sågar den här skriften totalt, och landskapsregeringens jämställdhetsansvariga som sitter som sekreterare i gruppen vet nog vad det handlar om, säger Nina Fellman.

”Inget vi borde normalisera”

Enligt henne finns det ett flertal problem med hörandet, om det skulle bli av. Genusdoktrinen har väckt stor kritik i både Finland och Sverige, är ett inlägg i en debatt som inte i första hand berör jämställdhetsarbete och skulle innebära att den åländska politiken tar radikala politiska åsikter under seriöst övervägande.

– Det handlar om en debatt som är specifikt svensk och riktad mot deras jämställdhetsmyndighet, som inte har någon motsvarighet i Finland. Ingen av dem har sagt något om jämställdhet i parlament. Det vi jobbar med är att utforma ett nytt bonussystem för partier som jobbar med sin interna jämställdhet och sin representation, medan det Genusdoktrinen riktar sig mot är genusforskning. Det är Anna-Karin Wyndhamns egen teori om att det i Sveriges politiska och akademiska landskap finns någon typ av genusagenter som implementerar en dold agenda. Dels är det här åsikter från långt ute i den politiska periferin som vi inte borde normalisera, dels är det två helt olika fält som vi inte borde blanda ihop, säger hon.

Hon säger att hon behöver överväga om hon i fortsättningen kan vara en del av gruppen om hörandet blir av.

– Vi måste se vad som händer. Jag tycker att frågorna är viktiga. Jag jobbade med den här bonusen under förra mandatperioden och har fortsatt det arbetet nu, men om landskapsregeringen och lagtinget vill ta in den här typen av åsikter och krafter är det ett ställningstagande som jag inte vill vara med om att legitimera. När frågan kom upp fick jag intrycket av att det inte skulle bli aktuellt, så något måste ha hänt sedan dess, säger Nina Fellman.

”Hoppas vi kan enas” ”

Utbildnings- och kulturminister Annika Hambrudd (C), som är ordförande för arbetsgruppen, säger att man tagit ställning till förslaget om att bjuda in Anna-Karin Wyndhamn på samma sätt som till vilket annat förslag till hörande som helst.

– Kommittén är en parlamentarisk grupp som finns för att främja jämställdhetsarbetet och efter att ledamoten Stellan Egeland lade förslaget var det en majoritet som tyckte att vi skulle höra om hon hade något intresse för att komma hit. Det vi vill är alltså att hon ska ge sina synpunkter på hur man kan utöka jämställdhetsarbetet inom parlamentet. Senast jag såg hade vi inte fått svar ännu, säger Annika Hambrudd.

Hon säger att hon inte vet i vilken utsträckning medlemmarna i arbetsgruppen är bekanta med Anna-Karin Wyndhamn, och att Nina Fellmans åsikter om att det är en politisk hållning som inte hör hemma i processen får stå för henne.

– För mig som ordförande är det viktigt att vi som sitter här kan komma till ett slutresultat. Vi har haft många höranden som gett oss bra sakkunskap och bra material hittills. Det finns många olika åsikter inom gruppen, och här är det en ledamot som önskat att vi ska höra en särskild person. Först efter det skulle vi avgöra om något av det är något vi vill ha med i vårt slutbetänkande. Jag hoppas att vi alla till slut kan enas om ett slutbetänkande, och om Nina inte känner att hon kan vara kvar i kommittén får det stå för henne. Men jag hoppas att hon stannar, säger Annika Hambrudd.