Vihriälä-gruppen fick i mars uppdraget av Arbets- och näringsministeriet att bedöma de ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen och föreslå vilka åtgärder som kommer att behövas för att få igång landets ekonomi igen.
I sin rapport, som överlämnades i fredags, konstaterar gruppen att Finland kommer att hamna i en djup recession, och att utvecklingen kommer att likna den efter finanskrisen 2008. Den minnesgode vet att Finland hade svårt att återhämta sig efter den krisen, och nu spår gruppen en ny nedgång som man säger kommer att leda till att välfärden försämras.
I sina åtgärdsförslag menar Vihriälä-gruppen att regeringen måste häva restriktionerna samtidigt som man lyckas att minska på rädslan i samhället. Också stora inbesparingar kommer krävas av staten då lånebehovet kommer att växa och statsskulden riskerar att växa över 100 procent av Finlands bnp. Samtidigt, säger gruppen, kommer skatter att behöva höjas.
Puckeln blir mindre
För Ålands del är framtiden lika oviss som för landet i stort. Vid kommande årsskifte byter landskapet och staten det ekonomiska system som ligger till grund för klumpsumma och skattegottgörelse. 
Vid tidiga beräkningar av hur systemskiftet skulle slå konstaterades att en puckel, ett par år av extra stora inkomster till landskapet, skulle skapas då eftersläpningar från det gamla systemet betalas ut samtidigt som det nya systemet betalas direkt.
– Om vi hade haft normala tider och inte haft coronapandemin hade vi fått en positiv effekt. Lotteriskatten och skattegottgörelsen släpar efter och bildar det vi kallat puckeln med pengar från båda systemen, säger finansminister Torbjörn Eliasson.
– Vi trodde att det skulle bli ett riktigt bra tillskott, men det kommer att bli mycket mindre.
Större risk
Exakt hur mycket mindre är svårt att beräkna innan hela effekten av coronakrisen kan summeras. Men det finns också andra hot i och med systemskiftet. I det nuvarande systemet skulle Åland förmodligen ha gynnats av att Finland tvingas höja skatterna, då Ålands klumpsumma beräknas på Finlands intäkter. I det nya systemet har det mindre betydelse, i stället är det de skatter som betalas in på Åland som till största delen styr slutsumman.
– Det nya systemet har större risk inbyggd eftersom vi tar debiterade skatter direkt. Går det dåligt märks det verkligen i de pengar vi får. Men går det å andra sidan bra för näringslivet kommer också det att synas.
Torbjörn Eliasson kan i dagsläget inte säga hur krisen kommer att påverka klumpsumman nästa år.
– Än så länge är det bara prognoser, vi vet ju inte hur länge det här drar ut på tiden. Det är jättesvårt att uttala sig, man kan bara hoppas, säger han.
Aktiverar paragraf
Såväl oppositionen som regeringspartierna har slagit fast att Åland bör aktivera den 51:a paragrafen i självstyrelselagen, den som ger Åland rätt att söka speciella bidrag i kristider. Den har aldrig tidigare aktiverats.
– Det har funnits olika åsikter om när man ska begära det, nu eller om man ska vänta och se vad vi verkligen ska begära. Landskapsregeringen har hittills valt det senare, att vänta, se och räkna. Däremot har vi muntligen och skriftligen sagt att vi kommer att höra av oss. Det är de medvetna om i Helsingfors, säger finansministern.
Kan det bli svårare för Åland att få ett särskilt bidrag med tanke på de mörka prognoserna för den finländska ekonomin?
– Det kan det förstås, ju mindre det finns desto svårare är det att få något. Men det är juridiken som bestämmer vad vi rättmätligen ska ha. Det är juridik och förhandlingar, säger Torbjörn Eliasson.
I dag måndag debatterar lagtinget landskapsregeringens tredje tilläggsbudget, den andra så kallade ”coronabudgeten”.

Jonas Bladh