Sex familjer från Iran, elva barn och tio vuxna, kommer till Åland i slutet av februari. Mariehamns stads mål är att integrera dem in i det åländska samhället så fort som möjligt. Vad betyder det? Vi har träffat invandrarsekreteraren Petra Héd.
MARIEHAMN När kommer de hit?
-Vi räknade med att familjerna skulle komma i början av februari men nu är det uppskjutet till månadsskiftet februari -mars.
Var är de nu?
- De väntar i Turkiet. Några av dem har bott där i upp mot två år. Turkiet är ett vanligt första asylland, eftersom det ligger så nära länder som Iran och Irak.
Kan du kort förklara hur en sådan här process går till?
- Först har UNHCR(FN:s Flyktingkommissarie) valt ut personer som de anser vara i behov av skydd. Det är flera tusentals människor som söker. Sedan åker finska delegationen ner till Turkiet och gör intervjuer på plats. I första hand prioriteras ensamstående mödrar, barnfamiljer och akuta ärenden. Man tar inte familjer med allt för svåra förutsättningar, utan man tänker att de ska ha en ärlig chans att klara sig i det nya hemlandet.
Vilka kommuner i Finland får ta emot flyktingar?
-Vilken kommun som helst i Finland får ansöka och sedan teckna avtal. På Åland är det än så länge endast Mariehamn som ansökt, men det är öppet för alla.
Hur bestämmer man vilka av flyktingarna som kommer till Åland?
-Kommunen får ge önskemål, men ofta tittar man på varifrån tidigare flyktingar kommit. Flyktingfamiljerna från Iran som finns på Åland i dag kan fungera som resurspersoner för de nya familjerna, vilket underlättar.
Men är inte risken att det tar längre tid att komma in i det nya samhället om man bara umgås med personer från sitt hemland?
-Ja, därför har vi åländska fadderfamiljer som ska fungera som guider till det åländska samhället.
Hur?
-Det kan handla om att gå ut på en promenad tillsammans eller att den åländska familjen visar den nya familjen sina smultronställen. Alltså inga avancerade saker, utan det är den vardagliga kontakten som behövs.
Det finns en viss utbredd uppfattning om att flyktingar belastar samhället och skattebetalarna ekonomiskt. Stämmer det?
-Nej, Finland får pengar från FN för flyktingarna de tar emot. Hela flyktingmottagandet på Åland är därför finansierat av den finska staten. Pengarna är budgeterade för tre år, vilket är den beräknade tiden för att bli integrerad i samhället och för att börja jobba, men det statliga stödet kan förlängas med upp till tio år vid behov. Flyktingmottagandet belastar därför inte det åländska samhället på något vis utan samhället vinner enbart arbetskraft, vilket behövs i hela Finland.
Vad händer när familjerna kommer hit? Var ska de bo?
-Bostäderna är klara. De ska bo i Marstads lägenheter runt om i stan. De minsta barnen skolas in på dagis eller hos dagmamma. Ofta har de yngre lättare att ta till sig nytt språk och miljö. Skolbarnen ska först gå i en särskild klass i Strandnäs skola, där man jobbat med integrationundervisning sedan tidigare. De vuxna ska gå på en integrationsutbildning på Medis.
Vad innebär det?
- De får lära sig svenska, men de får även annan sorts samhällsinformation och gör olika studiebesök. Det är viktigt att vi tittar till individerna och ser till vilka behov som finns. Vi får också ta saker som de kommer efter hand. Som flykting kan man först tycka att det är skönt att vara på plats. Man befinner sig i en lycklighetsfas, men sedan kan gamla saker dyka upp.
Får familjerna stanna på Åland och i Finland?
-Eftersom de är kvotflyktingar har de uppehållstillstånd som förnyas och förlängs automatiskt. De kan även börja arbeta så fort de fått sina personnummer. Men för att få medborgarskap måste de klara av det svenska språkprovet. Svenskundervisningen är därför extra viktig, inte enbart för att bli integrerad i samhället.
Ordet integrering använts ofta. Har det funnits diskussioner kring vad man i Mariehamn menar med integration?
-Jag har själv suttit med i integrationskommittén och följer mycket av det vi skrev i vår integrationsrapport. Det handlar inte om assimilation, utan om att få bevara sin egen kulturella identitet samtidigt som det är bra om man accepterar det nya samhället.
Hur presenterar man det åländska samhället för de som kommer hit? Finns det någon filosofi bakom?
- Nej, det går inte att berätta allt på en gång, utan vi tar olika frågor och diskussioner efterhand som de dyker upp. Mariehamns stad har en informativ roll, så det är viktigt att viss samhällsinformation finns på ett språk de nyanlända familjerna kan ta till sig. Ett nytt samhälle lär man sig bäst i samspelet med andra människor. Det ska inte ske på socialkontoret.
 
 

Liz Lindvall