NU KOMMER DET signaler om att det nordiska samarbetet ska intensifieras mellan de självstyrda områdena i Norden, och det är alldeles utmärkt.
Som inbiten nordist är det glädjande att märka det under året kommit signaler som tyder på att vi nu, efter EU-eufori och EU-besvikelse åter börjar vända blicken mot det mer närliggande. Det är ganska logiskt och absolut på tiden att vi utökar samarbetet med de områden som är kulturellt besläktade.

DET FINNS ETT projekt som skulle vara viktigt för Åland och för Norden. Att göra Ålands folkhögskola till en nordisk skola med specialinriktning och hög profil.
Idag arbetar folkhögskolan i motvind med sviktande elevunderlag och ointresse för det som är folkhögskolans styrka: att erbjuda alternativa studier och att ge eleverna tillgång till ett brett nätverk av kontakter.
Den åländska gymnasieskolan är idag en hårt nischad skola med krav på målinriktade elever som klarar det kursbundna gymnasiet. Men det är inte alla ungdomar som passar in i den modellen och då har ett år eller två vid folkhögskolan varit ett alternativ. Men det alternativet lockar inte tillräckligt många och skolan har nu dilemmat att stå med utmärkta lokaler för undervisning men för få elever.

DÄRFÖR BORDE MAN fundera på om inte skolan borde satsa mer på att locka nordiska elever till undervisningen som finns idag. En nordisk kampanj som lyfter fram alla de fördelar skolan har.
Men man bör också tänka på att skapa kurser som är av praktisk nordisk nytta. Kanske ett helt kurspaket som ger nordisk kompetens för den som vill söka sig ut på den nordiska arbetsmarknaden. Men hur mycket vet vi om våra nordiska grannar? Skrämmande lite faktiskt.
Grundkurser i nordiska språk som på ett lättfattligt sätt lär ut skillnaderna i den nordiska språkfloran skulle finnas liksom kurser om nordisk litteratur, historia, geografi och ekonomi. Lärare till kurserna skulle rekryteras som gästlärare från alla nordiska länder. Naturligtvis skulle utbildningen också vara öppen för alla på Åland som, oberoende av ålder, vill bli lite mer nordiska.

OM MAN KAN presentera ett matnyttigt och attraktivt utbud så bör det vara fullt möjligt att få stöd från de nordiska fonder som finns för utbildning och kultur. Vi har ju ett effektivt Nordens institut på Åland som kan vara en viktig kontaktlänk.
I Sverige finns välkända folkhögskolor med nordisk inriktning, som Biskops Arnö och Kungälv. Båda har specialiserat sig på olika ämnen och, Biskops Arnö till exempel har ett grundmurat rykte som plantskola för författare. Andra skapar en ekologisk profil eller en som innehåller inriktning på ideellt arbete. Grundtanken är att man ska lära sig och sedan i verkligheten dra nytta av vad man lärt sig på arbetsplatser och inom olika organisationer.
Åland med sitt centrala läge mitt i Östersjön borde inte ha svårigheter med att rekrytera elever.

IDAG ÄR DET många som bara suckar uppgivet och säger att skolor som Ålands folkhögskola har spelat ut sin roll, att det krävs "någonting modernare".
De har både rätt och fel. Rätt för att undervisning måste vara i takt med tiden och erbjuda både nyttiga och roliga alternativ. Fel därför att folkhögskola inte alls är en mossig idé, den lär ut demokrati och gemenskap på ett sätt som är användbart i alla tider.
Därför bör landskapet, som är skolans huvudman, ta sig en funderare på hur skolan kan utvecklas och göras mer attraktiv. Att bara lägga ner och avveckla är inte ett bra alternativ, gör man det för ofta så utarmas den åländska utbildningen.
Så sätt igång och lobba för en mer nordisk folkhögskola - och gör det nu!

Ålandstidningen