Under åren 2018 till 2020 visar Lemlands kommuns bokslut ett ackumulerat underskott på mer än 2,2 miljoner euro, och 2021 befaras bli värst av alla år. I februari i år beslöt man därför tillsätta en parlamentarisk grupp med uppdrag att utarbeta en plan för att få kommunens ekonomi i balans till år 2024 – på måndag ska gruppens slutrapport presenteras när kommunstyrelsen sammanträder.

Den parlamentariska arbetsgruppen bestående av ordförande Tony Asumaa, Jennica Martelin, Robert Mansén, Jana Eriksson, Susanne Fagerström, Danny Lindqvist och Joel Lindholm har sammanfattat planen i fem konkreta åtgärder som behöver verkställas med en början nästa år.

Inför mötet säger Tony Asumaa bland annat att investeringsnivån i Lemland har varit onödigt hög under ett antal år.

– Men vissa investeringar har ändå varit nödvändiga.

Kassan sinar dock och tillåter inte samma nivå de närmaste åren.

– Som det är nu lånar vi till och med lite till driften, det är inte hållbart, säger han.

Budgetramar måste respekteras

Men att återfå balans i en sviktande ekonomi är inget som görs över en natt. Enligt Tony Asumaa finns det alltid ett visst behov av investeringar.

– Man måste trots allt göra vissa underhållsinvesteringar, säger han.

I sin analys har arbetsgruppen utgått från att man år 2024 måste uppnå nyckeltalet 100, det vill säga där årsbidraget i förhållande till avskrivningarna i kommunens resultaträkning ligger på 100 procent.

– Och gällande kostnader i de olika sektorerna rekommenderar vi att de budgetramar som sätts måste tas på allvar och följas.

Tony Asumaa som har varit involverad i Lemlands politik i 13 år säger att han inte kan minnas ett enda år där budgetramarna inte har överskridits.

– Den trenden och kulturen måste vi komma ifrån.

Kommunalskatten är ytterligare en punkt i slutrapporten. Lemlands skatteöre har med 17 procent länge varit en av de lägre på Åland – den måste nu höjas.

– Det har länge varit ett tryck på att höja, men vi har inte hittat politisk enighet kring frågan. Men nu är nog gränsen nådd, tror jag. 

Slutrapporten föreslår en höjning till 17,5 procent till 2022, vilket beräknas ge en effekt på cirka 180.000 euro.

Se över kommunalt ägande

Tony Asumaa menar att det trots att det låter som en stor höjning, inte utgör särskilt många euro per kommuninvånare och år.

– Det låter rent skrämmande, det förstår jag, men vi ska visa tydliga exempel på vad det betyder i praktiken.

Den femte och sista punkten i analysen gäller strukturella ändringar. Vad innebär det?

– Att man behöver se över vad kommunen äger och vad de behöver äga. Mark- och skogsbruk exempelvis är kanske inte det primära för en kommun, kanske man i stället behöver avyttra sådant och få in lite pengar. 

Han nämner också driftsmässiga åtgärder som kan ses över.

– Exempelvis underhåll av fastigheter med mera, frågan är om man bör sköta det med egna resurser eller köpa in tjänster.

Slutligen, är Lemlands ekonomi i balans till 2024?

– Ja, om åtgärderna följs, med reservation för att praktiken är något annat än debet och kredit till pappers. Vi är inga spåmän som kan förutse när och om skolan måste byggas ut, eller andra liknande saker.

Slutrapporten presenteras när Lemlands kommunstyrelse sammanträder måndagen den 18 oktober.