Barnrådgivningen på ÅHS gör årliga kontroller på barn upp till skolåldern. När övervikt upptäcks hos ett barn försöker hälsovårdarna kartlägga situationen och ta reda på om övervikten har patologiska orsaker.
I övrigt undersöks barnets kostvanor, sömn- och mediarutiner, tarm- och urinfunktion, tandstatus, familjens ekonomi och om övervikten kan ha sociala orsaker. 
– Vi uppmuntrar regler för skärmtider både hos barn och vuxna. Har barnen en skärmfri dag ska föräldrarna också ha det. Vi rekommenderar ingen skärmtid alls för barn under två år och annars max två timmar per dag, säger hälsovårdare Charlotte Lindholm.
– Skärmtiden och vad barnen väljer att konsumera kan påverka sömnen negativt och framkalla ångest vilket i sin tur leder till ökat småätande, berättar hon. 
Viktigt att våga prata
Charlotte Lindholm menar att föräldrarna ofta är medvetna när det finns en problematik, men att det kan saknas kraftresurser att hantera problemet. 
– Ibland har man inte tid, ork eller ekonomi att undvika färdigmat och då kan man göra färdigmaten mer hälsosam genom att lägga till grönsaker. Man behöver heller inte alltid belöna barnen med mat. 
Charlotte Lindholm tror inte att kostsamtalen påverkar barnens kroppsbild i ett senare skede av livet.
– Det är som med allting – om man inte pratar om det uppstår problem. Samhälle och media spelar in så mycket att jag inte tror att problem uppstår bara för att en hälsovårdare har pratat om övervikt. 
– Barn är jättesmarta och inte gjorda av porslin. Det är viktigt att hjälpa dem att bygga upp självförtroende, självbild och självkänsla och samtidigt hitta rörelseglädjen. För att uppnå en långvarig förändring gäller det också att förändra max en eller två saker.
Vuxna förebilder
Primärvårdens klinikchef Tora Woivalin på ÅHS håller med om att åländska barn och unga lider av övervikt i större utsträckning än tidigare. 
– Det är någonting vi är uppmärksamma på, säger hon. 
Tora Woivalin berättar att övervikt kan bero på såväl genetiska faktorer som en obalans mellan energiintag och energiförbrukning. 
– Samhället är uppbyggt så att människor är mer stillasittande i dag – skärmarna tar fokus från annat, familjer är mer bilburna och det sker mindre spontanlek. Vi vuxna måste se oss i spegeln och fundera över vilka förebilder vi är för våra barn. 
Övervikt hos barn och unga kan leda till hälsoproblem på sikt, exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, tumörsjukdomar eller förändringar i barnets självkänslor och mobbning. 
– Överviktiga barn kanske inte tycker att de passar in och väljer därför att inte börja på idrottsaktiviteter.
Flera instansers ansvar
Tora Woivalin påpekar att hela familjens matvanor spelar in i barnets hälsa. 
– Det är sällan någon idé att diskutera med ett enskilt barn hur man kan förändra kosten. Det mest effektiva är att prata med hela familjen om kost, motion och aktiviteter. 
– Allt är inte heller hälso- och sjukvårdens sak. Det är flera instansers uppgift att främja ett rörligt samhälle med goda kostvanor, säger hon och räknar bland annat upp dagisen, skolorna, stadsplaneringen och planering av kommunikationer.
Hon tycker att övervikt är en samhällstrend och att det därför inte lönar sig att skuldbelägga individen. 
– Vi lever i samhället efter de spelregler som gäller och det kräver ganska mycket initiativförmåga att göra någonting som avviker, speciellt om man lever på ett ställe där man är beroende av bil och det inte finns tillgängliga aktiviteter. Det kan vara väldigt svårt att få livspusslet att gå ihop, säger hon. 
Viktigt att vända trenden i tid
Rådgivningarna gör utvecklingskontroller bland annat för att upptäcka viktavvikelser eller sjukdom. Har det funnits övervikt en längre tid kan det vara skäl att kontrollera blodsockret för att upptäcka diabetes typ 2 redan i tonåren. 
– När barnrådgivningen upptäcker övervikt hos ett barn försöker man ge råd till familjen, men sedan ligger bollen hos familjen. Om man har varit överviktig som liten kan det vara jättesvårt att vända trenden när man kommer upp i skolåldern. Man har bäst möjligheter att förebygga långvarig övervikt i tidiga åldrar. 
Hur kan man jobba förebyggande i de här frågorna?
– Det ligger hos dagis, familjerna, skolan och hela samhället att stimulera till rörelse. På politisk nivå kan det handla om vad mat får kosta, till exempel varför det är lättare att äta söta saker än riktig mat och varför det är billigare att köpa chips i stor förpackning. 
Vikt kan vara ett känsligt ämne. Hur ser ni till att barnen inte i stället blir övermedvetna?
– Det är jättesvårt, särskilt med barn i prepubertal ålder som börjar bli kroppsmedvetna och kanske vill kontrollera sin kost för mycket. Men risken för anorexia och bulimi finns också hos normalviktiga och överviktiga utgör ingen särskild riskgrupp. Det finns ingen orsak att vara för försiktig, det är viktigt att övervikt och livsstil förs på tal. 

Jorunn Lavonius