I onsdagens Ålandstidningen beskrev Viking Lines informationsdirektör Johanna Boijer-Svahnström rederiets problem om de sjöfartsstöd som finska Försörjningsberedskapscentralen betalat ut försvinner. Eckerökoncernen meddelade samtidigt att man ämnar ställa in trafiken med ms Finlandia om stödet försvinner.
Enligt lantrådet Veronica Thörnroos (C) är det EU:s regler som omöjliggör en fortsättning på stödet. Men Ålands riksdagsledamot Mats Löfström har inte kunnat få tag i det beslut som bör ligga till grund för detta.
– Det här framkom i en intervju ansvarig tjänsteman gjorde som publicerades i Hufvudstadsbladet. Det handlade om att EU notifierat företagsstöd, men också att EU motsätter sig fortsatt stöd via Försörjningsberedskapscentralen.
– Jag har försökt e-posta Försörjningsberedskapscentralen för att få EU:s utlåtande, men jag har inte fått något svar ännu.
Extremt drabbade
Likväl arbetar han och andra hårt för att ett stöd även fortsättningsvis ska kunna betalas ut.
– Jag skulle bli överraskad om det är ett oöverstigligt hinder med tanke på att passagerarrederierna blivit så extremt drabbade i krisen, säger Mats Löfström.
Han hoppas att ett beslut om fortsatt stöd kan tas i början av nästa vecka, men då med en lite annan lösning. Ansvaret kan flyttas från Försörjningsberedskapscentralen till Traficom.
– Det är den myndighet som i vanliga fall har hand om sjöfartsstödsfrågorna, de administrerar och betalar ut det vanliga stödet. Ur mitt perspektiv spelar det ingen roll var det ligger, bara det fortsätter.
Inget bra alternativ
Ett alternativ till dagens system, där staten genom Försörjningsberedskapscentralen betalar rederierna för att hålla frakttrafiken uppe trots att passagerarfärjorna inte har resenärer som garanterar ekonomin i trafiken, som nämnt är att sänka farledsavgifterna. Dessa drar i dag in cirka 45 miljoner till statskassan, lika mycket som betalas ut från Försörjningsberedskapscentralen i sjöfartsstöd fram till den 18 juni.
Men Mats Löfström säger att det inte är ett bra alternativ politiskt.
– Det finns inga juridiska hinder för det, men politiskt är det inte en framkomlig väg.
Framför allt beror detta på att farledsavgifterna betalas av alla fartyg som trafikerar finska vatten, inhemska som utländska.
– Andelen som skulle gå till finländska fartyg var ganska liten, och de åländska skulle bara få cirka tre miljoner euro, säger Mats Löfström.
– Min reaktion är att det finns effektivare sätt att stöda finska rederier.
Den åländska riksdagsledamoten hoppas på ett beslut inom kort, och menar att frakttrafiken är så viktig att staten måste stöda rederierna.
– Staten skulle ändå behöva betala för de här transporterna för marknaden kommer inte att klara av att göra det.

Jonas Bladh