Tidigare städades grundskolornas utrymmen varje dag, men förra året skars städningen ner. Under 2022 städades allmänna utrymmen och toaletter fortsättningsvis dagligen, men klassrummen bara två dagar i veckan. Nedskärningen beräknades innebära en inbesparing om cirka 208.000 euro.
I år har städningen utökats något, bland annat genom att även slöjd- och bildsalarna städas fem dagar i veckan. För klassrummen gäller dock bara två dagars städning.
På fullmäktiges uppmaning har nu en utredning gjorts av hur städningen fungerar i Strandnäs-, Ytternäs- och Övernäs skola. Stadens städarbetsledare Mikaela Sundström och lokalservicechef Ulrika Carlsson har dels kontrollerat lokalerna när de varit ostädade, dels direkt efter att städningen har genomförts.
Lösa partiklar
De flesta av utrymmena beskrivs som nöjaktigt rena med tanke på dagens städintervaller.
– När det är städat är det fint, lokalvårdarna gör ett fantastiskt jobb. Men i och med att det är långt mellan tillfällena kan du som brukare hinna få upplevelsen av att det är smutsigt – det är papper, pysselmaterial och så vidare som ligger kvar. Eftersom det städas mer sällan är det också mer damm och lösa partiklar, säger Ulrika Carlsson.
Bedömningen är att smutsen i allmänhet inte är farlig för hälsan men att dammet kan påverka den som har allergier.
Trots att alla skolor har samma resurser finns det en viss skillnad i städningen mellan skolorna. Det här förklaras främst med byggnadernas utformning och ytmaterial.
– Var en entré till exempel är placerad i förhållande till ett klassrum avgör hur smutsen tar sig in i rummen.
Kommer det in klagomål på städningen?
– Initialt var det betydligt mer klagomål men det har avstannat lite då man har vant sig vid nuläget och förstått att det inte hjälper att vara ledsen och besviken på lokalvårdarna eftersom det inte är deras val att minska städningen, säger Ulrika Carlsson.
Minskad städning orsakar flera problem:
• Sämre fastighetsvård.
• Stressad personal och en ökad sårbarhet vid plötslig frånvaro.
• Extra städning efter till exempel ”olycka på wc” kan utebli, med följden att utrymmet blir en sanitär olägenhet alternativt måste stängas fram till nästa städning.
• Tyngre arbetsbörda läggs på personalen.
• Större slitage på fastigheter och framför allt golvytorna.
• Damm blir kvar längre vilket kan påverka både allergiker och skapa ett större behov av ventilationsrengöring.
• Klagomål från brukarna av fastigheterna.
Källa: Utredningen av städningen i Mariehamns stads skolor.
Så har resurserna ändrats:
• 2021 fanns det 17,32 årsarbetare inom skolornas lokalvård.
• 2022 minskades antalet till 10 årsarbetare. Övrig personal flyttades till andra fastigheter inom staden.
• 2023 utökades resursen med 0,32 årsarbetare, vilket motsvarar 12,24 timmar mer tid i veckan för att städa valda utrymmen.
Önskar mer personal
Lokalserviceenheten anser att städningen borde ökas igen, både för elevernas och skolpersonalens skull, och för att lokalvårdspersonalen ska trivas och må bra: ”Vi känner en oro för hur utvecklingen av arbetsrelaterade skador kan komma att öka på sikt, det är tyngre att städa när det blir längre mellan städtillfällena och det är en mer påtalad stress med nuvarande situation”, skriver de i sin utvärdering.
En utökning av personalen med tre personer skulle troligen betyda att personalens stress och oro kunde minskas samtidigt som skolmiljön skulle bli renare.
– De tre extra resurserna skulle inte betyda att vi kommer tillbaka till samma nivå som förut, det finns inte på världskartan, men det skulle ge lite extra kapacitet, säger Ulrika Carlsson.
Städrobotar
Bildningsnämnden har antecknat utredningen för kännedom och skickat den vidare till stadsstyrelsen.
Bildningschefen uppskattar att kostnaden för tre lokalvårdare på årsbasis landar på 105.000 euro. Summan kan inte finansieras inom bildningssektorns ram utan att dra ned på pedagogisk personal eller förstora elevgrupperna, står det i hans beredning.
Stadsstyrelsen hade ärendet på sin lista vid onsdagens möte. Stadsdirektörens förslag är att styrelsen ska ge lokalserviceenheten i uppdrag att se på servicenivån i motsvarande kommuner och även redogöra för om det finns möjlighet till digitala och automatiserade lösningar som kan användas i städningen.