På Åland har företrädare för både regeringsblocket och oppositionen efterlyst stödåtgärder som kan dämpa kostnadseffekten för hushåll och företag. Finansminister Roger Höglund var på torsdagen upptagen med överläggningar, men lämnade en kortfattad kommentar.

– Regeringen är högst medveten om stigande priser och speciellt de stigande elpriserna. Frågan är högprioriterad och diskuteras. Vi återkommer när vi har mera information, säger han.

Ett förslag som väckts är att sänka överföringsavgifterna som tas ut av Kraftnät Åland för stamnätet. Vd Conny Rosenberg säger att det en tid diskuterats olika former av av åtgärder för att få ned avgifterna.

– Ökad kapitalisering av vårt bolag är en möjlighet, men våra avgifter har varit oförändrade i sju år. Det som hänt nu är att priset på elenergi gått upp mycket kraftigt. Överföringsavgifterna är därför en mindre del av hela notan. Det finns dock inga konkreta förslag.

Han understryker att eventuella åtgärder är en politisk fråga för landskapsregeringen och lagtinget.

Momsen snabbaste vägen

Frågan om elpriserna är högaktuell även i Helsingfors. Näringsminister Mika Lintilä (C) sade nyligen i en intervju med finska Yle att det enklaste och effektivaste sättet att motverka prisökningen är att sänka momsen på el.

– Det behövs en snabb lösning och en sänkning från nuvarande 24 procent till 14 eller tio procent påverkar direkt konsumenternas elräkning.

Conny Rosenberg stöder det förslaget.

– En momssänkning vore ett snabbt och elegant sätt att lindra kostnadsökningen.

Mika Lintilä är däremot tveksam till ett pristak, eftersom det kan minska intresset från Sverige och Norge att exportera el till Finland. Spekulationerna om eventuell elransonering i vinter avfärdar ministern som överdrivna.

Han medger att situationen är utmanande, men sätter sitt hopp till att det nya kärnkraftverket Olkiluoto 3 ska vara i full drift senast i december. Verket ska stå för 14 procent av Finlands elbehov.

Kostnadstak får kritik

I Sverige föreslår Magdalena Anderssons S-regering ett högkostnadsskydd för elpriser. Minst 30 miljarder kronor av de avgifter som betalas in till Svenska kraftnät skulle användas för att antingen kompensera hushåll direkt eller på andra sätt sänka priser och avgifter.

Pengarna kommer från så kallade flaskhalsintäkter, avgifter som tas ut när överföringskapaciteten mellan elområden inte räcker till. Myndigheten beräknas ha ett överskott på 60 miljarder vid årets slut, även efter investeringar i nödvändiga utbyggnader och förstärkningar av elnätet. Moderaterna har tidigare framfört liknande tankar.

Ett högkostnadsskydd kritiseras dock av ledande ekonomer för att sätta marknadsmekanismerna ur spel. De anser att subventioner riskerar öka förbrukningen, vilket skulle höja elpriset ännu mer. Ekonomerna pekar också på svårigheten att rikta stöden till rätt målgrupp.