Johan Mörn är uppgiven över EU-domen när Ålandstidningen når honom på kvällen efter att domen kommit. Han har under många år varit en stark förespråkare för vårfågeljakten och dess effekter på Åland.
– Det är illa både för ejdern, ålänningarna och skärgårdsnaturen. Vårjakten handlar inte bara om att skjuta guding, utan man gör det för att man är engagerad i naturen. Om man inte får utnyttja naturen på ett hållbart sätt finns det risk att man tappar känslan för den. Det är naturen som förlorar i det långa loppet, säger han.
Förbudet mot vårfågeljakten påverkar hela Åland, menar han. Framför allt ser han med oro på vad domen kan föra med sig på längre sikt. 
– Det är svårt att beskriva hur viktig vårfågeljakten är för naturen. Vi tar hand om den – vi har inte hundar lösa längs stränderna i skärgården, vi bebygger inte stränderna och vi säljer inte ut holmar. På lång sikt kan det här komma att förändra hembygdsrätten och jordförvärvslagen om det inte bedrivs någon jakt på holmarna. Det blir en jättekonsekvens för hela Åland.
Se efter luckor
Nu är det viktigt att landskapsregeringen (LR) börjar analysera domen för att hitta luckor för hur man skulle kunna tillåta gudingjakt utan att bryta mot den, anser han.
– Om LR ser på det skulle det förhoppningsvis få jägare att fortsätta se efter antalet predatorer. På ett år skulle det kanske inte vara mätbart att man slutar jaga predatorer, men efter det börjar man nog se effekterna.
Skulle LR på något sätt kunna hålla motivationen uppe hos jägarna att fortsätta jaga predatorer? 
– Inte om vårjakten försvinner. Det är mycket jobb, det tar tid, och det är inte alltid så roligt. Åtminstone kommer ingen ny generation som fortsätter den jakten.
Som frivillig brandkår
Han ser nu en risk att förhållandena blir som i Stockholms skärgård där man fått anställa jägare för att hantera predatorer. På Åland har viltvården fungerat som en frivillig brandkår, menar han.
– Det är bara om man känner till hur det fungerar som man förstår hur viktigt det är. Folk undrar över hur vi kan behöva frivilliga brandkårer när vi inte har några bränder. Men det är ju för att brandkårerna är så snabbt ute och släcker som det fungerar så bra.
Psykiska konsekvenser
Johan Mörn ser också flera andra potentiella konsekvenser av domen. 
– Jag ser en risk för att människor tröttnar på samhället och kanske tar lagen i egna händer. Om man hela tiden får höra att det man gjort sedan urminnes tider är helt fel och man i generationer inte har vetat någonting fast man bara försökt leva med naturen, då blir det psykiskt jobbigt för många. Folk mår redan psykiskt dåligt nu när de är instängda.

Fredrika Fellman