Hur ”kriskommuner” ska hanteras har diskuterats i flera år. I dag finns nämligen ingenting i lagstiftningen som definierar vad som är en kriskommun, vad som ska hända om en kommun inte längre kan finansiera den lagstadgade servicen till invånarna eller när det är läge för landskapsregeringen (LR) att träda in.
Ålandstidningen har tidigare berättat om LR:s lagförslag om tryggande av kommunal service. Förslaget omfattar dels en ny lag om ett så kallat utvärderingsförfarande, dels en ändring av kommunstrukturlagen.
Lagförslaget var ute på remiss våren 2022, och LR har efter det gjort flera ändringar, bland annat har vissa tidsfrister förlängts och definitionen av nyckeltalen (se faktaruta) har preciserats.
När kommunerna nu lämnat in synpunkter på det reviderade förslaget spretar åsikterna – men det märks också några röda trådar i deras svar.
Tvetydigt
En rad kommuner skriver inledningsvis att de välkomnar de justeringar som gjorts. Samtidigt noterar bland andra Finström och Jomala att kriterierna för vad som utgör en synnerligen ansträngd ekonomi inte har ändrats – kommunernas slutsats är att kontentan i förslaget alltså är densamma som tidigare.
Vårdö och Eckerö konstaterar att en dryg handfull av kommunerna, utifrån de föreslagna kriterierna, redan i dag befinner sig i – eller nära – en ekonomisk kris.
En av dem är Lemland som, trots att man uppfyller kriterierna i lagförslaget, varken har några svårigheter med att betala ut löner eller amortera på sina lån – och det samtidigt som man har en förhållandevis låg kommunal inkomstskattesats.
Det här, menar Lemland, gör att det går att ifrågasätta hur träffsäkra nyckeltalen egentligen är i syfte att identifiera en kriskommun.
Saltvik är vassast i sin kritik: Kompletteras inte förslaget med de ändringar kommunen föreslår borde förslaget förkastas, skriver man. Saltviks åsikt är att inga kommunsammanslagningar ska kunna utföras mot kommunernas vilja. Från Jomalas sida uttrycks däremot viss förståelse för påtvingade kommunstrukturändringar under vissa omständigheter för att värna invånarnas rättigheter, men då under förutsättning att den nya kommunen också klarar av att leverera den här servicen.
Andra omständigheter
Sund med flera anmärker på att lagförslaget bara fokuserar på situationer där kommunerna inte har tillräckliga ekonomiska resurser. De tycker att lagen ska kompletteras med vad som händer om det saknas tillräckligt med förtroendevalda för att fylla platserna i de kommunala organen.
Hammarlands kommun anser att landskapet, vid en påtvingad sammanslagning, måste se till att kriskommunens skulder elimineras.
De allra flesta kommuner nämner att landskapsandelarnas storlek är av stor betydelse för den kommunala ekonomin – och för att denna blir ansträngd.
”När kommunerna mår bra mår landskapet bra och vice versa. Därav är det ologiskt att landskapsandelarna minskat men påförda åtaganden ökat”, skriver till exempel Brändöstyrelsen.
De föreslagna kriterierna
• När en kommun uppfyller minst ett av två kriterier föreslås ekonomin betraktas som synnerligen ansträngd. Då ska ett utvärderingsförfarande inledas.
• Utvärderingen utförs av en utvärderingsgrupp. Under utvärderingsförfarandet begränsas kommunens möjlighet att satsa på större investeringar.
• Utvärderingsgruppen ska sedan överlämna ett åtgärdsförslag till fullmäktige, som fattar beslut om att genomföra åtgärderna. Förslaget kan innehålla en åtgärd kring ändring av kommunindelningen. LR ska också på eget initiativ kunna besluta om en ändring av kommunindelningen trots att fullmäktige i någon av de berörda kommunerna motsätter sig det.
Nyckeltal 1 Kriteriet uppfylls om en kommuns ackumulerade underskott kvarstår tre år i rad. Ett sådant underskott uppstår, förenklat sett, när kostnaderna för samhällsservicen och andra åtaganden överstiger intäkterna under en längre tid.
Nyckeltal 2 anger om kommunens årsbidrag täcker avskrivningarna. Kriteriet uppfylls om nyckeltalet i medeltal för de tre senaste åren är under 100 procent.
Nyckeltal 3 anger kommunens långsiktiga betalningsförmåga. Kriteriet uppfylls om soliditeten (eget kapital i förhållande till annat kapital) är mindre än 50 procent.
Nyckeltal 2 och 3 hör ihop och ska vara uppfyllda under två på varandra följande bokslut för att ekonomin ska betraktas som synnerligen ansträngd.
Åsikter från kommunfältet
• Finström: Det finns fortfarande för många otydligheter i grunddefinitionerna för när en kommun kan anses ha en särskild ansträngd ekonomi. Det här måste åtgärdas innan lagen kan träda i kraft.
• Föglö: Uttrycker en oro för att de föreslagna nyckeltalen och åtgärderna inte fullt ut tar hänsyn till skärgårdskommunernas unika förutsättningar.
• Geta: Det måste beaktas att två ekonomiskt svaga kommuner inte utan vidare skapar en ny stark kommun. För det krävs tillräckliga landskapsandelar, att den gemensamma skuldbördan regleras eller andra ekonomiska stöd.
• Jomala: Det är en svaghet att den ekonomiskt utsatta kommunen får möjligheter att påverka, men inte de andra kommunerna som kan beröras av att kommunstrukturen eventuellt ändras.
• Kumlinge: Ett utvärderingsförfarande måste beakta kommunernas regionala olikheter och förutsättningar.
• Kökar: Saknar en specifik skärgårdslag som beskriver vad kommunerna är skyldiga att producera och som också slår fast vad som är acceptabelt tidsmässigt för att nå kommunal basservice.
• Lumparland: Särskilt i glesbygden finns det en risk att en kriskommun inte har en tillräckligt stark kommun i närheten att införlivas med.
• Mariehamn: Graden av en kommuns egen skattekraft borde utgöra ett självständigt kriterium. Det för att undvika risken att icke bärkraftiga kommuner hålls flytande med hjälp av till exempel höjda landskapsandelar.
• Saltvik: Kan inte godkänna att landskapet genom lagen ges möjlighet att övertrumfa det kommunala självstyret.
• Sund: Förslaget fokuserar bara på ekonomiska kriterier, och inte – till exempel – på situationer som kan uppstå om det saknas tillräckligt många förtroendevalda i fullmäktige.
• Ålands kommunförbund: Det strider mot kommunernas självbestämmande att LR kan fatta beslut mot fullmäktiges vilja.
