Trålfisket efter strömming i Ålands hav väcker åter känslor. Svenska yrkesfiskare kritiserar i Norrtälje Tidning de stora trålare som de anser dränerar kustvattnen på fisk. På Åland har liknande kritik framförts i sociala medier. 
Motsvarande debatt fördes för ungefär ett år sedan. Frågan om fiskbestånden aktualiserades även i höstas, då EU beslöt sänka kvoterna för strömming och vassbuk med en femtedel.
– Det finns i dagsläget två aktiva trålare på Åland. Jag vet att den ena nu fiskar sydväst om Åland och att en svensk trålare är aktiv vid den svenska kusten, säger fiskerikonsulent Tom Karlsson på landskapsregeringen.
Han känner till att trålfisket ifrågasätts emellanåt, men konstaterar att det finns ett bilateralt avtal mellan Finland och Sverige som gör att ländernas fiskebåtar får fiska i varandras vatten ända in till fyrasjömilsgränsen.
– För fartyg från övriga EU gäller den generella tolvmilsgränsen.
Fiskekvoter kräver båtar
Tom Karlsson påpekar att trålfisket som näring funnits ända sedan efterkrigstiden, men att verksamheten ändrat karaktär de senaste 30 åren.
– Sedan 1980-talet när trålfisket var på topp har mängderna i praktiken minskat kraftigt. Då fiskades 15.000-20.000 ton i närområdet. Det fanns också betydligt fler båtar på den tiden. Nu tas delar av den åländska kvoten på 15.000 ton upp både i Bottenhavet och längre söderut i Östersjön. 
Han anser att det är positivt att det finns åländska fiskebåtar.
– Utan egna båtar skulle vi inte ha några strömmingskvoter alls här. Trålfisket är för övrigt en helt legal näring som landskapsregeringen inte har någon anledning att begränsa.
Sedan 2017 gäller företagsvisa kvoter som kan köpas och säljas. Det har inneburit att näringen fått ett mervärde, utöver båtar och utrustning, men även lett till att trålbolag och båtar sålts utomlands.
Miljömärkt råvara
Kritikerna pekar på att fångsten körs till fiskmjölsfabriken i Kasnäs på Kimitoön och inte används lokalt.
Det beror enligt Tom Karlsson på att det inte finns någon uppköpare av strömming i landskapet numera.
– Fiskmjölsfabriken i Kasnäs är leverantör till foderfabriken i Reso som även säljer till de åländska fiskodlingarna. Fiskfodret har nyligen också fått ASC-certifiering, säger han.
Merparten av den strömming och vassbuk som fångas i finländska vatten är sedan juni 2018 miljömärkt i form av MSC-certifikat. Marine Stewardship Council administrerar det ledande programmet i världen för miljömärkning och spårbarhet av fisk. Certifikatet gäller i fem år och täcker drygt 70 procent av den totala fångsten.
Huvuddelen av den svenska strömmingsfångsten i norra Östersjön landas i Norrsundet, nära Gävle. 

Jonny Mattsson