Zaida Ponthin är inte ensam. Myndigheternas förbud mot, och rekommendationer om, begränsningar för publika sammankomster slår direkt mot kulturarbetarnas försörjning.
– Det är ju svagheten i vår verksamhet att vi är helt beroende av publiken. Om den förbjuds att komma uteblir våra inkomster helt, säger Zaida Ponthin.
Som frilansare arbetar man med korta uppdrag, ofta utan kontrakt. Nu avbokas konserter och framträdanden på privata tillställningar. En del skjuts på framtiden, annat försvinner helt. Den inkomstlösa perioden kan bli lång. 
Sparpengarna ryker
– Jag får ta av mina sparpengar och så hoppas jag kunna arbeta med distansundervisning i violin mot till kulturskolor och liknande. 
Precis som staten nu stöder näringslivet med extra krispengar behöver kulturarbetarna också akut hjälp.
– Till exempel skulle public service som Ålands radio kunna streama konserter med åländska musiker. Och Kulturdelegationen kunde ändra sina tidsfrister för stöd just nu, föreslår Zaida Ponthin. 
Inom branschen förekommer egna initiativ för hjälpa frilansarna. Exempelvis vädjar Sveriges yrkesmusikerförbund, Symf, till sina fastanställda medlemmar att låta frilansare ta några av deras uppdrag. 
Vårens jobb borta
Nicklas Lantz försörjer sig huvudsakligen som frilansande skådespelare och musiker på Åland. 
– Jag har förlorat mina två stora jobb nu i vår på grund av avbokningar. Jag skulle sköta scenografin på teaterföreställningen ”Mina dubbla liv” och spela Jesus i ett passionsspel. Men nu är båda inställda.
Han drygar ut inkomsten med halvtidsjobb på Emmaus, men det är kulturjobben som drar in huvuddelen av hans försörjning.
– Nu får jag leva på sparpengar en tid. Jag har en liten buffert, har till exempel sparat Julius Sundblom-stipendiet. Men de pengarna var ju inte tänka att gå till sådant här, säger han.
Jobbar framåt
I väntan på att krisen blåser över förbereder Nicklas Lantz sommarens teaterprojekt som är att spela ”Kejsarn av Portugallien” på Pellas.
– Det är så jag vanligtvis jobbar: med långa förbereder som inte ger några inkomster förrän jag möter publiken som förhoppningsvis kommer.
Nicklas Lantz tycker också att Ålands kulturdelegation kunde stöda kulturarbetarna i den akuta situationen. 
– Den borde ha en kriskassa för den här typen av lägen.
Sångerskan och skådespelerskan Therese Karlsson berättar att hon har blivit av med alla inbokade uppdrag i april.
– Jag kände både oro och panik i halsen. Och jag kände starkt med resten av branschen, säger hon.
Nya kanaler
Hennes andra tanke var att nu om någonsin är kulturlivet livsviktigt att stärka oroliga människor och främja gemenskap bortom sjukdomskrisen. 
Men krisen föder uppfinningsrikedom. Till exempel har sångare på den stängda Metropolitanoperan i New York, börjat sända streamade konserter med två sångare och en pianist hemma från vardagsrummet. 
– Jag föreslog för Jenny Carlstedt att vi borde göra det här också. Vi får se om vi lyckas få till det. Det gäller att hitta nya kontaktytor. 
Oron för hennes personlig ekonomi minskade dock plötsligt under tisdagen då hon fick besked om att Svenska kulturfonden beviljat henne ett årslångt arbetsstipendium.
– Ja, det är naturligtvis fantastiskt roligt. Och det betyder att jag kan slappna av lite. 

Petter Lobråten