Från ett gammalt hus i Lemland hörs ljudet av bultande hammare, möbler som flyttas och ett och annat glädjerop.
Huset är från 1860-talet och ska snart rivas. Därför har ett gäng byggnadsvårdsentusiaster fått tillstånd av ägarna till huset att ta tillvara på gamla byggnadsdetaljer och
-material som annars skulle gå till spillo.
– Det känns bra för oss att det finns människor som är intresserade av att ta till vara sakerna, säger Michaela Eriksson som tillsammans med Andreas Nordas planerar att bygga ett nytt hus på tomten. Själva har de sparat några möbler, fönster och en dörr från platsen för att inreda det nya huset med.
Hållbart hantverk
På hustaket står Ingela Eckerman och bänder upp fönster med hammare. De fönster som går att återanvända vill hon använda till renoveringsprojekt.
– Annars tar jag till vara de handblåsta fönsterglasen. Det är synd att låta dem brinna ner, säger hon.
Ingela Eckerman är en utbildad bygghantverkare som använder sig av gamla metoder när hon renoverar och bygger hus tillsammans med Arne Nieland.
– Gamla hantverkstekniker leder till helt andra resultat än dagens produktionsmetoder och det finns många detaljer värda att spara i äldre hus, berättar Arne Nieland.
– Byggnadsbranschen skapar ofantliga koldioxidutsläpp så vi försöker ta till vara så mycket som möligt. Om husen ändå ska rivas är det föredömligt att ägarna bjuder in människor som kan ta vara på de gamla detaljerna, säger han.
Värnar om hussjälen
Alexander Hedman är i färd att montera ner lampknappar i bakelitplast som är både svåra och dyra att få tag på som nyproducerade.
–Hittar man sådana här i dag kostar de säkert 40 euro styck. Jag har ett hus i äldre stil och tycker det är mycket roligare att hitta gamla saker än att köpa nya, menar han.
Daniel Melander har också ett renoveringsprojekt hemma. Han är mest ute efter lösöret i det gamla huset och har hittat några gamla koffertar, dörrar och ett massivt skåp.
– Jag och min fru har tagit över mina föräldrars hus från 1879 som vi håller på att renovera. Vi vill ta till vara husets själ och inte täcka in historien med alla dess fina detaljer, och då är det roligt att använda autentiska möbler.
Daniel Melander och Alexander Hedman lyckas med gemensamma krafter få ut det stora träskåpet ur skrubben. I samma veva hittar Alexander Hedman ett par gamla långfärdsskidor från tidigt 1900-tal och ger ifrån sig ett glädjetut.
– De här behöver bara tjäras och sedan kan man använda dem, säger han.
Byggnadsvård på modet
Anna Sjöwall jobbar som länsombud för Svenska byggnadsvårdsföreningen på Åland.
– Det finns många som är intresserade av att använda gamla detaljer i sina hus, men de är ofta svåra att få tag på på Åland och därför är det smidigt när privatpersoner vill låta byggnadsvårdsintresserade ta vara på materialen. Gammalt byggmaterial är gjort med kärlek på ett sätt som det inte finns tid att göra i dag.
Vilka detaljer är värdefulla i gamla hus?
– I 1800-talshus brukar man kunna hitta gamla spegeldörrar, golvplankor, foder, lister, kakelugnsluckor, spisluckor och gångjärn som kostar en hel del att köpa nya.
Hon menar att intresset för byggnadsvård har ökat precis som intresset för ekologisk mat och att handla second hand.
– Att bygga med återvunna material hänger ihop med att bo och leva hälsosamt, säger hon.
Jorunn Lavonius