Peter Hägerstrands nya album, släppt under artistnamnet Strand, släpptes tidigare i månaden efter att ha varit på gång i ungefär tre år.

Låtarna är genomgående på engelska och med större och högljuddare arrangemang efter att han under flera år jobbat med vad han själv beskriver som mer avskalade arrangemang på svenska.

– Jag ville rocka ut, åtminstone en gång till, och göra det på engelska, säger han.

Hela albumet började med låten ”Popstar Face”, det andra spåret, som utspelar sig i en alternativ verklighet där David Bowie dör på ett operationsbord efter en bilolycka på toppen av sin karriär 1974.

– Tanken har funnits med mig ganska länge att göra något på engelska igen, och när jag har suttit och jobbat på andra projekt och kranarna så att säga har varit öppna har det ibland kommit ut idéer till musik som inte hör hemma i just det projektet. Så var det med ”Popstar Face”, som i princip skrev sig själv framför mina ögon, och jag visste direkt att jag aldrig skulle kunna göra den på svenska, säger Peter Hägerstrand.

Berättelseinriktad

Alla låtar berättar någon typ av historia, vissa rotade i samtiden eller i reflektioner över livet och döden, och andra i science fiction-teman eller italienska cowboyserier.

Låten ”10.000 Starlings”, som släpptes som singel redan i fjol, handlar i hans egna ord om en vanlig människa som blir extraordinär efter att ha sett ett järtecken. Hon får ett nytt syfte i livet, en reflektion över hur människor som faller för en konspirationsteori kan känna att de är på väg mot ljuset medan de springer in i mörkret, enligt låtbeskrivningen.

– Det här är den av mina skivor som kanske är mest koncis. Sångerna är berättelser där jag med bara en eller två meningar enkelt kan berätta vad de handlar om. När jag skriver på svenska blir det lätt så att jag förälskar mig lite i ord och språkbruk, säger han.

På samma sätt handlar ”Air We Breathe” om att leva i polariseringens tidevarv, när tankar och åsikter materialiseras och får eget liv, ”Cosmonauts” handlar om rymdresenärer som sår frön på andra himlakroppar och minns myter om jorden, och ”To Be Where You Are är en historia om två outsiders från en liten byhåla som svär att alltid hålla ihop.

– Jag ser det ändå inte som ett konceptalbum. Men vissa av låtarna är gamla demos och även om berättelserna inte utspelar sig i samma universum har låtarna själva funnits i samma värld sedan de var demos, och här och där dyker bitar från en av dem upp i en annan, säger Peter Hägerstrand.

Färger i ljudbilden

Musikaliskt drar många av låtarna åt glamrock eller power pop-hållet, med elgitarrer och orkestrala arrangemang och i ”Cosmonauts” även en barnkör.

– Jag har försökt hitta en gemensam palett för dem, så att det inte ska bli så spretigt. Och jag drar fram alla mina trick, plockade fram alla mina elgitarrer som har stått vid sidan när jag har jobbat mer akustiskt, för som producent ska man vara den som målar upp färgerna i ljudbilden, säger han.

Med på skivan än bland andra Markus Helander på trummor, och Stefan Lindblom på bas.

Albumsläppet har skjutits upp två gånger, då skivbolaget velat att det skulle ske i samband med en turné som av olika anledningar inte har gått att arrangera än.

– Jag och mina medmusiker har haft mycket att göra och bor dessutom i olika städer. Men nu på vårkanten blir turnén av, och då kommer vi också till Åland, säger Peter Hägerstrand.

Skivan går att köpa via hans hemsida och i en utvald butik på Åland, och senare i månaden släpps den även som digital release. De första recensionerna som kommit in har varit övervägande positiva, säger han.

– Det känns jättekul. När man ser på den respons som kommer från utlandet verkar låten ”Slow” vara den som mest gått hem. Min personliga favorit är nog ”All Aboard the Train”, men den har inte kommit med på några listor hittills, skrattar han.