Den finländska bostadslånestocken överskred i november 100 miljarder euro, enligt färsk statistik från Finlands bank. Hushållen lyfte i november nya lån för 1,7 miljarder och i oktober för 1,9 miljarder, den högsta nivån sedan 2007. På årsnivå är uppgången 2,7 procent.
– Vi upplever att det här året börjat livligare än 2019, säger enhetschef Juho-Pekka Savolainen på Nordea Bank i Mariehamn.
Han anser att fjolåret innebar en bra utveckling och påminner om att grundförutsättningarna är goda.
– Åland har en bra arbetsmarknad och det finns mycket säkerheter. Däremot är det viktigt att inte bli för bekväm med den låga räntan. Vi rekommenderar att man tar ett ränteskydd. Vanligtvis bygger ju kalkylen på att hushållet har två inkomster. Händer något oförutsett så är det bra att kunna begränsa risken med en försäkring.
Hård konkurrens
Den genomsnittliga räntan för nya bostadslån har planat ut under hösten och har legat kring 0,72 procent. För hela lånestocken är medelräntan 0,91 procent enligt Finlands bank.
– Det råder helt klart press på marknaden. Priserna har gått ned det senaste året, säger Johan Alm, avdelningschef för Private Banking på Ålandsbanken.
Han framhåller att räntan är en av flera faktorer vid en husaffär.
– Det handlar också om rådgivning, juridik och hur man bygger upp sin ekonomi med lån och sparande.
Kreditchef Mats Gustafsson på Andelsbanken för Åland är av samma åsikt.
– Efterfrågan är stabil. Lånekunderna är aktiva och jämför offerter. Det finns heller inga tecken på att räntorna skulle vända upp i någon snar framtid.
Stresstestar ekonomin
Alla tre bankmännen är eniga om att det finns en risk om folk vänjer sig vid de extremt låga räntorna.
– Därför gör vi stresstester med sex procents ränta, det är en nivå man ska klara av med sina disponibla inkomster, säger Johan Alm.
Han ger exempel på ett lån på 200.000 euro som tas på 20 år.
– Med sex procents ränta och amortering så landar månadsraten på 1.400 euro. Till det kommer alla andra levnadskostnader. Vi diskuterar mycket budget och  ekonomisk planering med våra kunder.
Från bankerna understryker man att det även är viktigt att ha ett sparande vid sidan om.
– Har man haft ett bostadssparkonto för att spara till den egna insatsen för bostadsköpet så vänjer man sig att lägga undan en summa varje månad. Det ska man fortsätta med, säger Johan Alm.
Längre amorteringsplaner
De genomsnittliga återbetalningstiderna för nya bostadslån har blivit allt längre i Finland.  I oktober 2019 var den genomsnittliga återbetalningstiden för nya utbetalda bostadslån nästan 21 år. 
Två av tre av nya bostadslån har nu en amorteringstid på över 20 år. Andelen lån med en löptid över 29 år har ökat: från tre till sju procent det senaste året.
– Vi har 25 år som norm och den nivån har varit stabil. Maximala lånetiden är 35 år, men det är inte så vanligt,  säger Juho-Pekka Savolainen.
På Ålandsbanken har man intagit en försiktigare linje.
– Vi siktar som regel på 20 år och maximalt 25 år. Det kan hända mycket på den tiden, säger Johan Alm.
Även Andelsbanken tillämpar 25 år som maxgräns.
– Högre byggkostnader och större hus har drivit upp lånetiderna. Men vi har många kunder som tar mycket kortare lån, säger Mats Gustafsson.
Absolut lånetak utreds
Sedan sommaren 2018 får bostadslånet uppgå till högst 85 procent av bostaden pris. För förstagångsköpare är gränsen 95 procent. Enligt uppgifter i riksmedia kringgår vissa köpare reglerna genom att ta ett konsumtionslån för mellanskillnaden.
Finansministeriet utreder som bäst ifall det skall införas ett lånetak som är kopplat till inkomsten. Enligt arbetsgruppens förslag skulle taket bli 4,5 gånger hushållets årliga bruttoinkomster. Dessutom föreslås den maximala lånetiden bli 25 år.
– Det är bra att ställa krav för att förebygga överskuldsättning. Här på Åland klarar de flesta ett sådant tak, men med tanke på prisnivån i Helsingforstrakten tror jag det kan bli tufft där, säger Juho-Pekka Savolainen.
Ålänningar satsar stort
Hans uppfattning är att man köper dyrare förstabostad på Åland än i övriga landet.
– Där startar man med en etta eller tvåa och går vidare till radhus innan man köper ett eget hus. Här är det många som köper villa direkt. Det är vanligt med lån på 300.000 tack vare att man har annan egendom eller föräldrar som ställer upp med säkerheter.
Förslaget bearbetas nu och väntas resultera i ett lagförslag i vår. Efter en remissrunda kan en proposition komma till riksdagen i höst.
En annan oroskälla är bostadsbolagens stigande skuldsättning. Enligt Finlands bank uppgick lånen till bostadsbolag till 34,7 miljarder euro i slutet av november.
Lånen finansieras med bolagsvederlag och ska i slutändan betalas av bostadsägarna, antingen direkt eller indirekt via hyresinkomster.

Jonny Mattsson