I och med att coronaepidemin vällde in över Europa och den finska regeringen utlyste undantagstillstånd i landet förändrades också ÅHS vardag. Den vanliga vården fick stå tillbaka när man ställde om verksamheten för att möta en förväntad omfattande smittvåg på Åland.
Bland annat ställdes planerade operationer in. Andra områden, så som neurologiska mottagningen, fick problem då de svenska konsulterna – läkarna – som normalt tar emot ålänningarna inte längre fick komma till Åland.
Chefläkare Olli-Pekka Lehtonen berättar att ledningsgruppen i början av augusti ska lägga planen för hur vården ska se ut under hösten. Hittills har Åland varit förskonat från såväl en större smittspridning som tyngre vårdfall relaterade till covid-19.
– Vi har en del arbete som kvarstår, därför måste vi se till att det finns tillräcklig kapacitet, säger han.
Normal vård
Det gynnsamma coronaläget på Åland gör att ÅHS kan tänkas gå från det beredskapsläge som gällt sedan tidigt i vår, och i stället övergå till en mer normal vårdnivå. Olli-Pekka Lehtonen menar att ÅHS ändå har möjlighet att relativt snabbt gå tillbaka till en coronabekämpande organisation om så krävs. 
– Vi har varit så lyckligt lottade att vi haft en regelrätt övning. Vi har prövat att hålla sjukhuset i full beredskap för den första vågen.
Den vågen gick Åland förbi, men i och med att läget i Sverige blir bättre finns möjligheten att den finska regeringen öppnar gränserna västerut, och om fler rör sig till och från Åland finns också en större risk för ny smittspridning.
Hur snabbt kan ni gå tillbaka till beredskapsläge om det krävs?
– Vi har som sagt övat, och har planer. Så det går ganska snabbt, inte över en dag, men ganska snabbt. Finland har gjort samma ”övning” och avskaffar nu beredskapen.
Dubbelt så lång
Samtidigt har coronainsatserna under våren gjort att ÅHS köer har växt. För operationer har kön blivit ungefär dubbelt så lång som normalt vid den här tiden på året. I dag finns 445 patienter i kön.
– Utgångsläget i våras, före corona, var inte kritiskt. Om det hade varit värre från början skulle dagens läge kunnat vara skadligt för patienterna. Det finns arbete att göra, men jag ser att läget kommer vara avsevärt bättre redan i höst, säger Olli-Pekka Lehtonen om situationen med operationskön.
Hur ser det ut med köer på mottagningarna?
– Hälsocentralen har fungerat bra. Det enda är neurologmottagningen, där är den senaste siffran att väntetiden är 24 veckor. Det är mycket, för mycket, och närmar sig laggränsen.
Lagen säger att patienter som remitteras till en specialist ska få vård inom ett halvår, det vill säga cirka 26 veckor.
– Orsaken är att vi saknar våra neurologer från Uppsala, vi har saknat möjligheten att få dem hit. Vi har fört samtal med Åbo, men just nu går inte det an, säger Olli-Pekka Lehtonen.
ÅHS har en överenskommelse med sjukhuset i Åbo på så sätt att man har ett antal tider bokade för kritiska fall. Men neurologen är ett område som ÅHS måste åtgärda, menar Olli-Pekka Lehtonen.
– Det är något vi måste organisera på ett annat sätt i höst. Om läget fortfarande är dåligt i Uppsala måste vi ha ett avtal med Åbo.
Huruvida ÅHS kommer att behöva utökade anslag från landskapsregeringen för att korta operationsköerna eller inte är en för tidigt väckt fråga, menar chefläkaren.
– Tills vidare gäller frågan om vi kan använda alla våra utrymmen, att vi har tillräckligt med operationssalar.
Dessa har varit begränsade då den speciella covid-avdelningen tog salar i anspråk. Dessa kan nu åter bli aktuella för sina ursprungliga uppgifter.
– Sedan, när vi avskaffat specialarrangemangen, då är det dags att titta på personalsituationen, säger Olli-Pekka Lehtonen.

Jonas Bladh