Lemlands kommunstyrelse föreslår som väntat en höjning av inkomstskattesatsen med en halv procentenhet för 2022, från 17 till 17,5 procent.
Höjningen förklaras genom att hänvisa till kommunens ekonomiska läge.
I oktober skrev Ålandstidningen om den parlamentariska arbetsgruppen som har utarbetat en plan för att få Lemlands ekonomi i balans till 2024. I gruppens slutrapport listade man bland annat att en skattehöjning med 0,5 procent är nödvändig för att säkerställa finansieringen för den kommunala servicen. Det sade arbetsgruppens ordförande, Tony Asumaa (Lib) till Ålandstidningen.
– Gränsen är nådd, nu måste vi höja skatten, sade han bland annat.
Kommunstyrelsens ordförande, Jana Eriksson (Lib) som också satt med i arbetsgruppen säger till Ålandstidningen att man ser höjningen som en absolut nödvändighet.
– Med vårt ekonomiska läge i åtanke har vi verkligen försökt syna alla kostnader för att se till att bibehålla kommunens servicenivå.
Säljer gamla dagisbyggnaden
Höjningen beräknas öka Lemlands skatteintäkter med cirka 190.000 euro, från knappt 6,8 miljoner till cirka 7 miljoner euro.
I kommunstyrelsens budgetförslag för nästa år räknar man med sänkta verksamhetskostnader på cirka 80.000 euro. Samtidigt budgeterar man för ökande verksamhetsintäkter om ungefär 300.000 euro jämfört med budget 2021. Trots detta kvarstår en underfinansiering av kommunens service, vilket förväntas medföra minusresultat för flera år framöver.
– I det här skedet har vi bara hållit en genomläsning av budgeten, varför jag inte ännu vill kommentera siffrorna, säger Jana Eriksson och tillägger:
– Men de förväntade ökade intäkterna härstammar från en kommande försäljning av de gamla dagisbyggnaderna nu när vi har ett nytt fint dagis i kommunen.
Gällande landskapsandelar budgeterar man preliminärt drygt 2,8 miljoner euro, en sänkning med cirka 120.000 jämfört med andelarna för 2021.
Inom förvaltningen räknar kommunen med 480.342 euro i personalutgifter och hela två miljoner euro för köp av tjänster, detta att jämföra med 260.000 euro i bokslutet för 2020.
”Vänt på alla stenar”
Förklaringen till detta ligger, enligt Jana Eriksson, i det faktum att Kommunernas socialtjänst (KST) i den kommande budgeten ligger under förvaltningen.
– Och det medför en stor ökning, säger hon.
Arbetsgruppen där du själv satt med har som målsättning att få rätsida på Lemlands ekonomi till 2024. Hur ser du på chanserna att lyckas nå det målet?
– Jag tror absolut att vi kan få ekonomin i balans tills dess, förutsatt att inga nya företeelser i likhet med pandemin dyker upp. Vi har samlats runt samma bord och vänt på alla stenar, men man måste också komma i håg att det finns åtgärder som inte syns redan nästa år.