- Det är en kliché att män håller varandra om ryggen. Det som behövs är ett kollektivt ökat kvinnligt självförtroende, säger ekonomiedoktor Agneta Karlsson.

Tidigare artikel
Högutbildade kvinnor största löneförlorarna (12.2.2008; Nyheter)
 

TOPPREKRYTERING Kvinnor på mellanchefsposition blir fler, men utvecklingen har inte haft effekt på toppositionerna inom de åländska företagen. Den utvecklingen har Agneta Karlsson sett. Hon är institutschef vid Aicis och sitter i Viking Lines, Ålandsbankens och Handelskammarens styrelser. Hon är hoppfull inför framtidens möjligheter att rekrytera fler kvinnor till toppjobben.
 
- Det tar tid för alla att nå toppen och kvinnorna är relativt nya på mellanchefsnivå, om fem till åtta år ska det bli spännande att se vad som har hänt. Jag tror att många kommer att göra karriärkliv, säger hon.
Att männen skulle sätta stopp för kvinnornas karriärskliv tycker hon är en förlegad bild.
- När jag började forska om ekonomi för drygt tjugo år sedan fanns en mer manlig kultur och attityd, men den generation som sitter i dag har en helt annan syn. De vill rekrytera kvinnor, berättar hon.
Vågar inte ta för sig

Men att det både på mellanchefsnivå och för de högsta cheferna finns stora löneskillnaderna mellan kvinnor och män överraskar Agneta Karlsson.
- Särskilt som det i dag finns en transparens. Man kan ta reda på vad andra har för lönenivåer och begära det som någon på en motsvarande position får, säger hon och tänker efter ett ögonblick.
- Men tyvärr tror jag att kvinnor i dag är för anspråkslösa. Det är ett kvinnligt kulturellt fenomen att inte våga ta för sig.
Men om de kvinnliga mellancheferna i dag är lägre avlönade än männen, finns det då inte en risk att glappet håller i sig när de befordras?
- Jo, absolut. Just därför måste vi se till att ge kvinnorna råg i ryggen, svarar hon.
Emot lagreglering
Att den offentliga sektorns chefer har ett mindre löneglapp förvånar inte Agneta Karlsson.
- Där är det mer lagreglerat och finns inte utrymme för särskilt stora löneglapp, säger hon.
Men hon tror inte på lagreglerade löner eller kvotering inom privat sektor. I stället är lösningen att bygga upp tjejers och kvinnors självförtroende.
- Killar har oftare träning från lagidrotter där viktiga ledaregenskaper utvecklas. Det handlar om förmåga att kunna ingå i ett team och att fungera med andra under prestationskrav.
Toppositioner i dag kräver mycket ledarskap. Föreningsaktiviteter och idrott kan ge avgörande träning i att mobilisera andra människor, i att utveckla social kompetens och att ta emot feed back.
- Studentrörelserna är ett annat gott exempel, jag har mött unga kvinnor som har utvecklats till goda ledare genom att leda studentkårer.
Hennes uppmaning till föräldrar är därför att försöka motivera barnen till föreningsaktivitet och idrott.
- Det är bra att tänka till kring hur vi ska stärka flickornas självförtroende.
Nätverk till hjälp
Till kvinnor som vill göra klivet vidare i karriären har Agneta Karlsson ett råd.
- Kvinnliga nätverk är viktiga. Där kan man diskutera lönenivåer, testa idéer och strategier och stärka varandra, säger hon.
Därefter beskriver hon hur hennes eget nätverk som hon byggt upp i Sverige och Norge har berikat och motiverat henne.
Om en kvinnlig mellanchef läser det här och vill stärka sin position, skulle du då kunna tänka dig att ge råd?
- Absolut, det gör jag gärna, svarar hon.
Slutligen välkomnar hon forskning och diskussion i ämnet.
- Det har varit tyst om frågan så länge nu, det är dags att det tar fart.

Tone Nordling