Roger Höglunds arbetsrum i självstyrelsegården är städat och mappar och papper ligger i ordnade högar. Att han just genomgått årets tuffaste veckor syns få spår av. Möjligen skvallrar ännu en kopp kaffe om arbetstrycket i en budgetprocess.

– Jag dricker många koppar, men tar inte så mycket kaffe i varje, säger finansministern när han sätter sig ned för en drygt timslång intervju med Ålandstidningen.

Den halva koppen med kaffe placerar Roger Höglund intill utskriften av hans andra budget som finansminister. Den är ingen upplyftande läsning för den som hoppas på en budget i balans. Samtidigt som intäkterna ökar kraftigt ökar utgifterna ännu mer.

Hur skulle du själv beskriva budgeten?

– Jag skulle enkelt uttrycka det så här: vi visar på stabilitet och utveckling på ett antal områden. Den är återhållsam på det viset att det är inte, som man kanske kan förvänta sig när det är ett valår på kommande, att det är ett antal projekt som är kostnadsdrivande. Utan det som är utvecklande och framåt är sådant som finns oberoende om det är valår eller inte, säger Roger Höglund.

– Sedan är det ett underskott vilket var väntat. Vi gick in i innevarande år med ett underskott på runt 12 miljoner. Det är lite det man har med när man börjar jobba på den kommande budgeten

Problemet med den åländska ekonomin är att budgetunderskottet ökar trots att intäkterna också ökar. Hur stort är det strukturella underskottet i dag?

– Landskapet har en speciell situation eftersom vi inte har lån eller amorteringar vilka i många fall motsvaras av avskrivningarna. Kassaflödesmässigt belastas landskapets resultat av avskrivningarnas som dock inte är pengar som går ut, men kassaflödet påverkas förstås av investeringar.

– Det strukturella underskottet under de senaste pandemi- och Ukrainaåren är svårt att uttala sig om eftersom både intäkter och kostnader avviker från det normala. Att vi har ett strukturellt underskott betvivlar jag inte, dock är jag fortfarande inte klar med storleken på detta.

Medvetet att inte spara

En kritik som ofta framfört mot sittande landskapsregering är att man valt att inte genomföra några större inbesparingar i budgeten. Ett medvetet val, enligt Höglund.

– Det som varit viktigt när vi diskuterat om de budgetar som jag varit med om är att få samhället att rulla på. Det är det viktiga. Någon gång, vi vet inte när, kommer vi att komma in i något som vi kan kalla ett normalläge igen. Men under de här exceptionella förhållandena är det oerhört svårt att införa något sorts stålbad som kanske påverkar arbetslöshet, näringsliv och allt annat. Vi har inte sett att det är läge för det nu.

Han menar att trots att budgeten på nytt visar underskott så klarar landskapet det i kraft av en tillräckligt stark kassa.

– Det jag kanske ser som vår styrka, som gör att vi kan hantera underskott, är att vi har trots allt en likviditet som till och med har sakta förbättrats under den tid jag varit med. Har man en kassa så kan man hantera underskott under ett tag. Men när den någon gång tar slut, efter flera underskott i rad, då har man en annan typ av problem.

Skyller ni inte bara på pandemin och kriget och skjuter problemen framför er? Att man skapar en besparingsskuld och en investeringsskuld för framtiden?

– Jag skulle inte säga det så. Faktiskt inte, för jag vet att det vi gör är sådant som vi måste göra för att ha en stabilitet i samhället. Ett exempel som jag tycker är väldigt bra är uträkningen av grundavdraget. Det är en av de absolut bästa sakerna i den här budgeten. Det kostar, men i och med att vi utökar grundavdraget ger vi de som har ganska låga inkomster upp till medelinkomster ett avdrag i beskattningen så att de får lite mer över i plånboken.

Jag räknade på intäkterna. I fjol, i år och nästa år är det totalt 173 miljoner mer i kassan jämfört med vad som kom in 2020, som förvisso var ett år med låga intäkter. Ändå växer underskottet. Då låter det ju inte som att ni har koll på kostnaderna, eller låter man dem öka i takt med att intäkterna stiger?

– Nej, vi tittar inte på intäkterna och tänker att om de stiger så si och så mycket så får kostnaderna stiga motsvarade. Så gör vi inte. För det betyder att intäkter kan stiga temporärt av olika anledningar. Och ökar vi kostnadsmassan kan det vara svårt att backa dem när intäkterna normaliseras, säger Roger Höglund.

Men det är mycket mer pengar in, och kostnadens stiger lite mer. Ni utökar antalet tjänster med cirka 40 nästa år. Om jag vore oppositionspolitiker vore det här jag skulle skjuta in mig och påstå att ni inte har koll på utgiftssidan.

– Jag skulle göra likadant, förstås. Om man tittar på kostnadsmassan i budget 23 är det vissa poster som sticker ut. Vi har avtalsförhandlingar pågår just nu och vi har räknat med ungefär två procents förhöjningar.

– Sedan har vi ett antal nya tjänster. Tittar man på årsverken plus/minus är det 40 nya årsverken. Men det är inte 40 nya årsverken. Det här måste vi förbättra i redovisningen. Det kan vara så att man haft en temporär tjänst, och beroende på hur den varit registrerad i vårt system avgörs om den räknas med i årsverken eller inte. Här vi ett jobb att göra med att förbättra budgetdokumentet. Men vi har ett antal helt nya tjänster, det har vi.

Ny budgetprocess

Några av dessa tjänster kommer att tillsättas på Höglunds egna avdelning, finansavdelningen. Bland annat för att man under nästa år lägger om budgetprocessen. En parlamentarisk kommitté kom tidigare i år överens om att landskapet ska övergå till ett finanspolitiskt ramverk där tydlighet, långsiktighet och kostnadskontroll ska bli bättre.

– Det är något som jag både tror på och anser är absolut nödvändigt. Vi behöver modernisera vår budgetering, säger han.

Poängen med att införa ett ramverk för budgeten är att få kontroll på kostnaderna och kostnadsutvecklingen. Känner du att ni har det i dag med tanke på hur det sett ut de senaste åren?

– Om man tänker: hur kommer kostnadsutvecklingen att se ut nästa år så har ingen koll på det. Ingen har en aning. Vi tar höjd i förslaget, och bästa exemplet är bunkern. Jag ska inte kalla det för en gissning, men det pendlar väldigt mycket. Det är väldigt svårt att sia om vad priset blir nästa år. Där tar vi höjd för det, sedan finns annat som ingångna avtal som vi vet kommer stiga eftersom det
baserar sig på index.

Roger Höglund svarar på frågorna med viss eftertanke. Han tog över jobbet som finansminister just som pandemin bröt ut. Därefter har Rysslands krig mot Ukraina och de efterföljande prisstegringarna, inflationsuppgång och ökande räntor gjort jobbet än svårare.

Vad ger du för betyg för landskapets ekonomi i dag?

– Jag har inte mål att få en budget som slutar på noll som samtidigt innebär att samhället monteras ned. Utan det gäller att hitta en balans och samtidigt ha ett öga på likviditeten, säger Roger Höglund.

Om du satt på andra sidan, i opposition, och skulle kritisera den här budgeten. Vad skulle du då angripa?

– Det jag skulle fråga, och den frågan kommer jag garanterat att få, är hur tänker man sig att få en budget i balans. Och man kommer säkert att säga att det här inte är ett steg i den riktningen. Jag skulle samtidigt veta svaret, att det är exceptionella förhållanden. Det är inte läge för Åland att eftersträva en budget i balans i det här läget. Däremot betyder inte det att det är öppna spjäll, utan varje moment diskuterat noggrant flera gånger.