Ålands statistik- och utredningsbyrå (Åsub) har tittat närmare på antalet förtroendevalda i kommunerna, och på hur könsfördelningen ser ut i fullmäktige, styrelser och nämnder.
Sedan år 2012, då statistiken började samlas in, har könsfördelningen bland de förtroendevalda varit likartad, med runt 45 procent kvinnor och 55 procent män.
Förtroendevalda 2024
• I kommunernas organ finns 682 olika poster. Det är 60 färre än 2020 och 140 färre än 2012.
• Antalet förtroendevalda är 495. Av dem sitter majoriteten bara på en post, men 122 personer har två uppdrag och 30 personer sitter på tre eller fyra olika poster,
• 45 procent är kvinnor, 55 procent är män.
• Jämnast är könsfördelningen i nämnderna: 49 procent kvinnor och 51 procent män. I styrelserna är förhållandet 53 procent män och 47 procent kvinnor.
• Minst jämställd är könsfördelningen i fullmäktige – där är 62 procent av ledamöterna män.
Källa: Åsub.
Men desto ojämnare är fördelningen när det kommer till ordförandeposterna, och särskilt i fullmäktige. Sett till alla Ålands kommuner har hela 75 procent, eller tolv av 16 kommuner, en manlig fullmäktigeordförande.
I styrelserna och nämnderna är andelen manliga ordföranden 60 procent. Även när man räknar in hela presidierna, det vill säga även vice ordförandena, sitter det män på sex av tio stolar.
Färre poster
I övrigt noterar Åsub att antalet förtroendevalda fortsätter att minska på grund av att nämnderna blir färre. Till exempel slopades socialnämnderna då Kommunernas socialtjänst skapades, men flera kommuner har också genomfört andra nämndreformer. Jämfört med förra perioden finns i dag 60 färre nämndplatser runt om på Åland.
Antalet yngre kommunpolitiker har också sjunkit, och i dag besitts nästan 60 procent av posterna av personer som fyllt 50 år. I förhållande till befolkningen är den yngsta gruppen (under 30 år) och den äldsta gruppen (över 70 år) underrepresenterad bland de förtroendevalda.
