En ny broschyr om de åländska fornlämningarna ska delas ut till berörda markägare, i samband med omregistreringen av fornminnen. Där får de svar på vad en fornlämning är, hur den behöver skyddas och vem som ska betala för arkeologiska utgrävningar

fakta
Fornlämningar 
Det finns fler än 13.000 enskilda förhistoriska lämningar på Åland, av dem är 10.000 gravhögar. Det finns ungefär 400 höggravfält och 400 rösefält.
Museibyråns samlingar innehåller föremål från stenålder till modern tid. Det finns cirka 120.000 katalogiserade fyndnummer i samlingarna, men vissa nummer innehåller flera enskilda föremål.
Även ett vrak räknas som fornlämning om det kan antas vara äldre än 100 år gammalt och varaktigt övergivet. I fornlämningsregistret finns 500 vrak antecknade varav vilka 150 är fredade.

FORNMINNE Museibyråns nyupptryckta broschyr om de åländska fornlämningarna heter "Ålands fornlämningar - Vårt gemensamma kulturarv".
Broschyren svarar på många frågor som markägare med fornlämningar på sin mark kan fundera över. Hur gammal en lämning ska vara för att skyddas av lagen, hur fornlämningsregistret kan användas när man bygger eller köper mark och när det kan vara nödvändigt att få fornlämningar bortflyttade från sin mark är några exempel. Även vem som betalar för skyddandet och uppgrävandet av fornlämningar får man svar på; i vissa fall landskapet och i vissa fall markägaren själv.
Respekt för gravplatser
Broschyren beskriver även forskarnas arbete från upptäckt till bevarande och magasinering.
- Det får inte rum med långa och uttömmande svar, men vill man ha mer ingående information så finns kontaktuppgifter till oss på museibyrån, säger Marita Karlsson som är ordförande för arbetsgruppen som tagit fram broschyren.
De övriga i gruppen är Jan Andersson, Charlotte Mäkelä, Kenneth Gustavsson, Rudolf Gustavsson, Marcus Lindholm och Jan-Erik Tomtlund.
Är markägarna positiva till bevarandet av fornlämningar?
- Jag upplever att de flesta känner respekt inför gravfält, som är den vanligaste fornlämningen. De finns ofta på bondgårdar och många vill bevara minnen som kan berätta hur de första bönderna levde, säger Marita Karlsson.
Delas ut till markägarna
Broschyren kommer att delas ut till närmare 1.700 markägare i samband med den stora omregistreringen av alla åländska fornlämningar.
- Men broschyren är gratis och intresserade kan få den från museibyrån. Det skulle även vara intressant att få igång samarbete med skolorna. I höst får skolorna lokalproducerade läromedel och på museibyrån hjälper gärna till med den lokala historien , säger Jan Andersson.
Alexandra Strömberg är projektledare för omregistreringen.
- Än så länge har vi gått igenom Eckerö och Finström och arbetet är tänkt att vara klart under 2008. Varje markägare får ett brev som informerar om fornlämningar och har 30 dagar på sig att anmäla förändringar. De flesta ändringar har hittills handlat om ändrade adresser och ägarbyten, säger hon.
Omregistreringen görs eftersom fornminneslagen har ändrats sedan några år tillbaka. Bland annat kan markägaren få möjlighet till ersättning om en fornlämning orsakar oskäligt stor olägenhet.
Nyheter i fornminneslagen är även att sjömärken och krigstida lämningar ska fredas, bland annat från första världskriget.

Ålandstidningen