Vad har markägarna för rättigheter och skyldigheter egentligen? Det diskuterades när producentförbundet i fredags hade stormöte för markägare. Bland annat på grund av landskapets registrering av fornlämningar som inleddes förra året. På bilden en utgrävning i Jettböle, Jomala.

fakta
Fornlämningar 
I september 2006 beslutade lagtinget att ändra landskapslagen om fornminnen.
Alla fornlämningar ska registreras på nytt till fornlämningsregistret. Registreringen påbörjades i november i fjol.
Alla markägare med fornlämningar på sin mark, totalt räknar landskapet med 1.700 stycken, får ett brev från landskapet om lämningarna. Uppgifterna ska sedan kontrolleras.
I och med lagändringen har markägare nu rättighet att sök ersättning om fornminnet skapar olägenheter för markägaren.

MARK Ålands producentförbund bjöd i fredags in markägare, sakkunniga och allmänheten till en diskussion kring markägares skyldigheter och rättigheter.
-Helt enkelt vad det är som gäller för enskildas marker, säger Birgitta Eriksson, vd vid Ålands producentförbund.
Att de valde att ta upp ämnet just nu beror på landskapets registrering av fornlämningar som inleddes i slutet av förra året.
-Markägarna Eckerö och Finström har hittills fått brev från landskapet. Då är det bra att till exempel veta att man kan få ersättning om man har en fornlämning på sin mark.
Ifrågasätta fornminnet
Totalt ska omkring 1.700 markägare få brev om fornlämningar på deras mark. Alla fornlämningar ska antecknas på nytt.
Detta grundar sig i en lagändring i landskapslagen om fornminnen som klubbades i lagtinget i september 2006. I och med ändringen har markägaren rätt att söka ersättning om fornlämningen orsakar olägenheter.
När brevet dimper ner i lådan bör man kontrollera tre saker, kom man fram till under mötet.
-Grunden till beslutet, alltså varför det klassas som ett fornminne. Storleken, om arealen är felaktig eller om det går att begränsa platsen mer. Och slutligen att man tillsammans med en sakkunnig ska syna området, säger Birgitta Eriksson.
Många undrade också om det finns en risk att markägare ska mörka en fornlämning som inte tidigare var registrerad för att slippa svårigheterna med en fornlämning på sin mark.
-Det är ingen bra idé, även om fornlämningen inte är känd är den enligt lag skyddad, säger Eriksson.
Aktiva själva
En hel del andra frågor som rör markägare diskuterades också: Vad som gäller vid vägdragningar, om man får rida överallt och om man som markägare kan mota bort motocrossåkare från sin mark.
-Bland annat kom det fram att om man som markägare säljer en tomt i en egen fastighet har köparen rätt att dra väg till närmsta kommunala väg, även om det går över ens egen mark.
Det framkom även att man får förbjuda obehörig trafik på enskilda vägar om man sätter upp en skylt och att markägaren eller arrendatorn själv måste vara aktiv när det gäller till exempel vägbreddning.
-Har vägplanen tagits i bruk utan att någon besvärat sig är det svårt att ändra planen sedan.
Man redde också ut vad som gäller vid ridning och crosskörning.
-Terrängfordon så som en cross är inte tillåten på annans mark utan tillstånd medan ridning är tillåtet om det sker sporadiskt, säger Birgitta Eriksson.
Fler rättigheter
Omkring 100 personer kom till mötet vilket visade att ämnet berör många, både markägare och de som vill nyttja annans mark.
-Vi konstaterade att markägare har många fler rättigheter än vad myndigheter utåt sett vill göra gällande.
-De flesta tyckte att det var bra att informationsmötet ordnades. Det är sällan markägares rättigheter och skyldigheter tas upp. Vi i styrelsen ska nu utreda mötet och se om det finns behov till fler möten i ämnet, säger Birgitta Eriksson.

Matilda Andersson