Ålandsbankens ägare får den här våren dela på 31,3 miljoner. För tio år sedan låg dividendsumman på 2,2 miljoner. Banken har betalat ut totalt 151,6 miljoner euro i dividend sedan 2013.

– Till det ska man lägga de tolv miljoner som vi lagt på återköp av aktier. Totalt har vi betalat ut 105,8 miljoner till aktieägarna de senaste 28 månaderna, säger vd Peter Wiklöf.

Av bankens 13.700 ägare finns drygt 5.500 på Åland.

– Räknat i aktier är det 69 procent av A-aktierna och 43 procent av B-aktierna.

Det innebär att mer än hälften av utdelningen gått till åländska ägare.

– Ett motiv till att vi bröt mot det så kallade dividendförbudet under pandemin var att vi ansåg att Åland var hårt drabbat och behövde pengarna bättre än banken, förklarar Peter Wiklöf.

Fyrfaldig värdeuppgång

Peter Wiklöf konstaterar att det är framför allt under de senaste fem åren som banken visat stabil tillväxt.

– Vi har skapat många nya arbetsplatser på Åland, bland annat genom att vi utför centralfunktioner till ICA-banken och Borgo-samarbetet här i Mariehamn. De kan sälja bolån, men det är vi som fixar allt bakom.

Tillväxten har återspeglats i börskursen. ÅAB:s A-aktie har sedan 2013 stigit med 230 procent och B-aktien med 391 procent. Bankens marknadsvärde var för tio år sedan drygt 140 miljoner, men ligger i dag på cirka 600 miljoner.

Kräver likviditetsstrategi

Stefan Törnqvist anser att Ålandsbanken har gjort ett bra jobb hittills, skapat arbetsplatser och gynnat sina ägare.

– Fondbolaget har varit en stor framgång, likaså placeringssidan, man har jobbat hårt i Sverige och Finland. Bostadsfonden är ju stabil och satsningar på vindkraft är i ropet. Det går bra så länge de tar in pengar. Problemet är att det handlar om illikvida tillgångar som är svåra att realisera i det här konjunkturläget.

Ifall det blir en kris som gör att spararna vill ta ut sina pengar kan fonden få likviditetsproblem, varnar han.

– Det är en balansgång, det gäller att vara noga med vem man har som kund. Det bästa är att inte förlita sig på massor av småsparare utan att även ha långsiktiga institutionella placerare. Då är det en jättebra affär. Men jag tror att banken har tänkt på det och beaktat den risken.

Risk att bli blåst

En sak som gör Stefan Törnqvist lite tveksam är den våldsamma satsningen på vindkraft just nu.

– Det handlar om var vindkraftsparkerna placeras. Frågan är vad som händer med lönsamheten om det blir överetablering.

Han pekar också på väderrisken.

– När det blåser västlig vind Bottenhavet, då snurrar kraftverken för fullt, men en dag när det är stilla och kallt, då tjänar vindkraftbolagen ingenting. Därför behövs det en balans även i energisektorn, med kärnkraft och vattenkraft som fungerar kontinuerligt.

Lönsam ränteuppgång

Med lång erfarenhet från finansbranschen är Stefan Törnqvist förvånad över att bankerna klarat sig så bra under perioden med negativa räntor.

– Men de har centralbankerna att tacka. Vi har ju haft världsrekord i stimulanser och det har i sin tur skapat rekordbubblor, både på bostadsmarknaden och i konstbranschen och nästan överallt. Nu har räntorna stigit, det är klart att bankernas marginaler blir bättre av det.

Han framhåller att det nu finns en ny generation vuxna som aldrig har fått ränta på sina pengar.

– Warren Buffett har sagt att räntan är gravitationen i ekonomin. Vi har länge haft tyngdlöshet, men nu börjar pengarna väga mer igen och det syns på fastighetsmarknaden här i huvudstadsregionen, kanske också i Mariehamn.

Byråkrati och it

Stefan Törnqvist framhåller att de mindre bankerna har det tufft med alla myndighetskrav.

– Nordea har flera hundra jurister och matematiker som jobbar med de där frågorna. Jag har full förståelse att det tar mycket resurser av Ålandsbanken.

Han är också lite förvånad att banken har Crosskey kvar.

– Det är ett ganska speciellt bolag, jag trodde att det skulle säljas till någon av de nordiska it-drakarna. Men det är förstås bra att ha arbetsplatser, så länge det går att få tag på kompetens.